Revisorn betraktas som länken mellan företaget och företagets intressenter. Revisorn besitter en viktig position i samhället eftersom hen genom sin granskning av företagets redovisning ökar förtroendet för den finansiella marknaden. Efter de senaste företagskollapserna och redovisningsskandalerna har tilliten hos aktörerna för den finansiella marknaden minskat. Detta leder till att etik inom revisorprofessionen fått allt större uppmärksamhet och blivit en avgörande faktor för en välfungerande marknad. Eftersom revisorstudenter är framtida revisorer som kommer att ställas inför etiska dilemman blir deras etiska tänkande ett intressant ämne att studera. 

Syftet med denna uppsats är att besvara forskningsfrågan om hur svenska revisorstudenters etiska förhållningssätt påverkas av personliga egenskaper. De tre personliga egenskaper som ska undersökas i denna studie är ålder, kön och kultur. Med tanken på kontexten och uppsatsens avsikt har vi använt oss av tidigare forskning inom moralfilosofi, etisk beslutsprocess samt Sylvanders (2015) mätverktyg (Auditor MEP), för att stödja vår modell och hypoteser. En kvantitativ metod i form av en enkät används för att samla in empiriska data. Med hjälp av 219 ekonomstudenter från elva lärosäten i Sverige kunde vi få in de nödvändiga data som behövs för våra analyser.

Resultatet av studien visar att ålder inte har någon effekt på revisorstudenters etiska förhållningssätt och att kultur har endast en delvis påverkan. Dessutom verkar det finnas en kulturell påverkan på ekonomstudenternas villighet att använda sig av etiska dimensioner. Vi har dock hittat ett samband mellan kön och revisorstudenters etiska förhållningssätt, eller ekonomstudenters generellt. Resultaten blir lite annorlunda för tre grupper av studenter, då kön influerar studenternas uppfattning om vilken etisk dimension de anser vara viktig vid etiska beslutfattanden.

Uppsatsen har bidragit till en djupare förståelse om svenska revisorstudenters etiska förhållningssätt. Dessutom har vi upptäckt några intresseväckande aspekter som framtida forskning skulle kunna studera närmare, för att skapa en helhetsbild av det studerade ämnet.