Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever upplever skrivmoment i ämnen där skrivande vanligtvis inte har en central roll. Intentionen med studien är vidare att studera hur elevernas uppfattningar av dessa moment stämmer överens med lärarens syften och mål med undervisningen. Undersökningen utgår från olika lärandeteorier och bygger på tidigare forskning om bl.a. skriftspråkets roll i skolan och studier av elevers inlärning. Undersökningen är av kvasiexperimentellt slag och innefattar deltagande observation samt elevintervjuer.

Av resultaten kan utläsas att förväntningarna på, och upplevelserna av, den ämnesövergripande skrivningen skiljer sig åt mellan lärare och elev. Det kan också konstateras att elevernas kunskapssyn försvårar för dem att se skrivningen som ett betydelsefullt moment i undervisningen. Resultaten belyser vikten av dialog mellan elev och lärare och pekar på att en progression av det ämnesövergripande, autentiska skrivandet måste ske för att elevernas skrivande ska kunna få en chans att utvecklas. Detta är av vikt för att skolan ska kunna gå från att vara informations- och resultatinriktat till att ta vara på de autentiska skrivsituationer som uppkommer i skolan.