Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken syn pedagogerna har på bilderböckers betydelse för barns muntliga språkutveckling. Vi vill undersöka om pedagogerna på förskolan anser att de genom bilderböcker främjar barns språkutveckling och hur de i så fall går tillväga. Vi vill även undersöka om deras uppfattning om sitt arbetssätt stämmer överens med förskolans uppdrag. Undersökningen genomfördes i form av enkäter som lämnades ut till 20 olika förskoleavdelningar med barn i åldern tre till fem år. Undersökningen visade att bilderböcker används på samtliga avdelningar. Samtliga pedagoger anser att användandet av bilderboken främjar barns muntliga språkutveckling. De anser vidare att barns muntliga språkutveckling kan stimuleras genom att bilderböcker används som ett pedagogiskt redskap i olika sammanhang och på olika sätt. Undersökningen visar att pedagogerna använder sig av högläsning, boksamtal, flanosaga, temaarbete, återberättande, att berätta till bilder, eller som lugnande aktivitet och vid vila. Genom att använda olika metoder när man samtalar om bilderbokens innehåll stimuleras barnets språk, bland annat ord- och begreppsförråd, deras förmåga att samtala med andra och en förståelse för

språkets uppbyggnad. De svar som pedagogerna gett i undersökningen visar att de är medvetna om förskolans uppdrag och att de strävar mot att skapa så goda förutsättningar som möjligt för barngrupperna.