Mitt syfte med uppsatsen är att beskriva kriterierna för begreppet royalty, och att beskriva hur royalty är reglerat i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med olika länder. Detta realiseras med hjälp av frågeställningarna i min problemformulering.

I dagligt tal förknippas royalty ofta med ersättning som utgår till artister och låtskrivare för att någon har nyttjat deras konstnärliga verk. Men i och med att royalty inte är definierad i lagtexten, finns det otydligheter kring vad som ger royalty. I rättsfallen som undersöktes fann jag att ett av kriterierna för royalty är att ersättningen i princip utgår med varierande belopp, t.ex. per såld enhet. Ett annat kriterier var att engångsersättningar inte kan betraktas som royalty om det är ett på förhand fastställt belopp.

I min andra frågeställning, angående Sveriges beskattning av royalty i dubbelbeskattningsavtal fann jag att det varierar vilken metod man använder för att undanröja dubbelbeskattningen av royalty. Det två huvudsakliga metoderna som Sverige använder är exempt- och credit-avtal. Källskatten som utgår vid creditavtalen varierar mellan länderna. Men skattesatserna varierar i de undersökta länderna mellan 5 % och 20 %.

I min uppsats har jag även kommit fram till det hade blivit en tydligare och enklare lagstiftning med en definition av royalty. Men anser samtidigt att det inte behövs just nu, då de flesta internationella betalningarna av royalty är hanterade i respektive skatteavtal. Det är precis skillnaden i definition av royalty mellan skatteavtalen som gör att de klassas olika, och dessa skillnader hade funnits kvar även om Sverige definierat royalty.