Titel Lönegaranti – ett incitament till företagsrekonstruktion?

Ämne/kurs Kandidatuppsats i Handelsrätt, 10 poäng

Författare Annette Persson

Jeanette Reslow

Nyckelord Lönegaranti, företagsrekonstruktion, tidpunktsangivelse, ansvar,

statsstöd

Syfte Huvudsyftet med uppsatsen är att diskutera om lönegarantilagen kan ha önskad effekt vid beslut om företagsrekonstruktion. Vi frågar oss huruvida lönegaranti är ett incitament till företagsrekonstruktion.

Dessutom kommer vi som undersyften undersöka om det krävs en tydligare uttalad tidpunktsangivelse i företagsrekonstruktionslagen, samt vem som bör få ansvar för inledandet av en rekonstruktion. Vidare diskuterar vi om det finns risk för statsstöd genom lönegarantin.

Metod Vi har tillämpat den rättsdogmatiska metoden, det vill säga vi vill försöka fastställa gällande rätt med stöd av de auktoriserade källor som metoden anger.

Slutsats I FrekL finns en avsaknad gällande tidpunktsangivelse och vem som bär ansvaret för när ett rekonstruktionsförfarande skall inledas. Detta kan i sin tur leda till att företagen blir konkursmässiga i onödan, vilket inte var lagstiftarens syfte. Förslagsvis torde ett negativt soliditetsmått vara ett möjligt mätinstrument för när ett rekonstruktionsförfarande skall inledas. Ansvaret för inledandet av en rekonstruktion anser vi torde kunna läggas på styrelsen alternativt revisorn. Klippans inledande av företagsrekonstruktion bestämdes utifrån att det var sannolikt att en nyemission inte skulle gå att genomföra.

Det har framkommit att lönegarantin var en avgörande faktor för att Klippan skulle klara den inledande finansieringen av rekonstruktionen. Det är således lättare att rekonstruera stora företag, vilket Klippan är bevis för där 650 arbetstillfällen räddades med hjälp av lönegarantin. Utifrån detta torde lönegarantin vara ett incitament till att inleda en företagsrekonstruktion.