Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogens roll i samspelet med elever med beteendeproblem. Vi ville även undersöka vilka resurser pedagogen gavs för att kunna utföra sitt uppdrag vilket innefattar en vidare syn som social omsorg, lärande och fostran samt att det handlar om medmänskliga relationer. Efter som rektorerna både ges och ger resurser ville vi också undersöka hur de såg på pedagogens uppgift. Vi har använt oss av litteraturstudier och intervjuer. Den litteratur vi har läst i ämnet har belyst hur viktigt det är med relationer, samspel, fostran och skolans uppdrag av social omsorg och lärande. Vi har kommit fram till att samtliga yrkeskategorier betonade vikten av ett fungerande samspel elev – hem – skola för att elevernas inlärning skall bli optimal. Alla respondenter ansåg att skolan ska hjälpa till att fostra eleverna, men att huvudansvaret ligger hos föräldrarna. Skolorna var väl försedda med elevbefrämjande resurser. Pedagogerna betonade kollegorna som en resurs. Rektorerna ansåg att pedagogen var den viktigaste för eleven i skolmiljön.