Det globaliserade samhället som vuxit fram det senaste århundradet har gjort möjligheterna att ta sig över gränser lättare och har öppnat upp möjligheter till att utforska nya kulturer och språk. Detta skapade ett intresse hos oss att utforska vidare kring språkutveckling i den svenska skolan. Enligt Skolverket har alla nyanlända elever rätt till språkstöd på sitt modersmål och det ska finnas studiehandledare tillhands för dessa elever. Men hur används de av skolorna? Ger vi eleverna de bästa möjliga förutsättningarna för en god skolgång och en god språkutveckling genom att utnyttja deras flerspråkighet? Studiens syfte är att genom intervjuer se om kartläggningen av elevernas kunskapsbakgrund används på ett sätt som ger eleverna så goda förutsättningar som möjligt. Vi vill också se hur och om studiehandledare används samt ta reda på hur elevernas flerspråkighet nyttjas. När vi läser om språkutveckling lutar många forskare sig mot Lev Vygotskijs grundtankar inom det sociokulturella perspektivet och det kommer att bli vår utgångspunkt i arbetet. Genom interaktion mellan människor utvecklas språket och vi bygger förståelse för varandra genom att kunna kommunicera. Genom att använda oss av intervjuer hoppas vi kunna se hur det ser ut på fältet och i verkligheten. Slutsatsen är att skolorna utnyttjar kartläggningen som används i skolan. Genom kartläggningen förbereds och möjliggörs den bästa skolgången som möjligt för de nyanlända eleverna och studiehandledare används när de finns tillgängliga. Flerspråkigheten hos eleverna utnyttjas i så stor mån som möjligt och undervisningen lutar sig starkt mot Vygotskijs sociokulturella perspektiv.