En av de mest värdefulla åtgärder som ett demokratiskt samhälle kan göra för barns hälsa är att skapa goda uppväxt- och lärandemiljöer från tidig ålder. I Sverige har föräldrar fria händer att bestämma över sitt/sina barns vistelse innan skolstart, vilken kan bestå av förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och/eller hemmet. Studier visar att när förskolors miljöer ger barn möjlighet att vara aktiva, delaktiga och engagerade i samspel med vuxna och andra barn blir de också stimulerade (Persson, 2012). Omfattande forskning, både nationell och internationell (OECD, 2012, 2015, 2017) visar på att för barn ifrån de lägre socio ekonomiska klasserna kan vistelse i förskola vara avgörande för hur det går senare i livet. Förskolan har därmed fått en skolförberedande roll och att lärande, språk- och kunskapsutveckling har satts i förgrunden. En annan viktig aspekt som Sammon et al. (2004) belyser är förskolans roll i kampen mot social exkludering att erbjuda barn som befinner sig i riskzon en bättre skolstart. Om förskolan ska verka socialt utjämnande, inkluderande och bidra till alla barns utveckling, lärande och hälsa är de mest utsatta barnen och barn i behov av särskilt stöd av särskilt intresse. Longitudinella uppföljningar har visat att erbjudande om förskola till barn i riskzonen kan innebära samhällsekonomiska vinster genom minskad kriminalitet, ökad anställningsbarhet och social anpassning till samhället (Schweinhart et al., 2004). I vår longitudinella studie följer vi sex elever födda 2003 som i förskolan identifierats behöva stöttning i sin språkliga utveckling. Dessa elever följs fram till och med årskurs 6 med fokus på deras resultat i svenskämnet. Datamaterialet utgörs av intervjuer med de två specialpedagogerna som identifierade och utformade insatserna till dessa sex elever i förskolan. Specialpedagogiska insatser i skolgången samt resultaten ifrån nationella prov i åk 3 och åk 6 i svenska samt betyg i svenska i åk 6 från dessa sex elever har även samlats in. Resultatet indikerar vikten av tidiga specialpedagogiska insatser i förskolan för framgångsrik och likvärdig skolgång.
Referenser
OECD (2012). Starting Strong III: a Quality toolbox for Early Childhood Education and Care. Executive Summary.
OECD (2015). Improving Schools in Sweden – An OECD perspective. Rapport OECD 2015
OECD (2017). Starting Strong 2017: Key OECD Indicators on Early Childhood Education and Care. (juni 2017) http://www.oecd.org/education/starting-strong-2017-9789264276116-en.htm.
Persson, S. (2012). Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Malmö: Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.
Sammons, P., Eliot, K., Sylva, K., Melhuish, E., Siraj-Blatchford & Taggart, B. (2004). The Impact of Pre-School on Young Children’s Cognitive Attainments at Entry to Reception. British Educational Research Journal, 30(5), 691-712.
Schweinhart, L. J., Montie, J., Xiang, Z., Barnett, W. S., Belfield, C. R., & Nores, M. (2004). Lifetime Effects: The High/Scope Perry Preschool Study Through age 40. Ypsilanti, MI: High/Scope Educational Research Foundation.