Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Axelsson, Lars
Alternative names
Publications (5 of 5) Show all publications
Axelsson, L., Andersson, H. I., Edén, L. & Ejlertsson, G. (2007). Inequalities of quality of life in unemployed young adults: a population-based questionnaire study. International Journal for Equity in Health, 6, 1
Open this publication in new window or tab >>Inequalities of quality of life in unemployed young adults: a population-based questionnaire study
2007 (English)In: International Journal for Equity in Health, E-ISSN 1475-9276, Vol. 6, p. 1-Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Background: It is well known that unemployment is a great problem both to the exposed individual and to the whole society. Unemployment is reported as more common among young people compared to the general level of unemployment. Inequity in health status and lifesatisfaction is related to unemployment. The purpose of this population-based study was to describe QOL among unemployed young people compared to those who are not unemployed, and to analyse variables related to QOL for the respective groups.

Methods: The sample consisted of 264 young unemployed individuals and 528 working or studying individuals as a reference group. They all received a questionnaire about civil status, educational level, immigration, employment status, self-reported health, self-esteem, social support, social network, spare time, dwelling, economy and personal characteristics. The response rate was 72%. The significance of differences between proportions was tested by Fisher's exact test or by χ2 test. Multivariate analysis was carried out by means of a logistic regression model.

Results: Our results balance the predominant picture of youth unemployment as a principally negative experience. Although the unemployed reported lower levels of QOL than the reference group, a majority of unemployed young adults reported good QOL, and 24% even experienced higher QOL after being unemployed. Positive QOL related not only to good health, but also to high self-esteem, satisfaction with spare time and broad latitude for decision-making.

Conclusion: Even if QOL is good among a majority of unemployed young adults, inequalities in QOL were demonstrated. To create more equity in health, individuals who report reduced subjective health, especially anxiety need extra attention and support. Efforts should aim at empowering unemployed young adults by identifying their concerns and resources, and by creating individual programmes in relation not only to education and work, but also to personal development.

National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
urn:nbn:se:hkr:diva-551 (URN)10.1186/1475-9276-6-1 (DOI)17374173 (PubMedID)
Available from: 2009-03-06 Created: 2009-03-06 Last updated: 2024-01-17Bibliographically approved
Axelsson, L., Andersson, I., Håkansson, A. & Ejlertsson, G. (2005). Work ethics and general work attitudes in adolescents are related to quality of life, sense of coherence and subjective health: a Swedish questionnaire study. BMC Public Health, 5, 103
Open this publication in new window or tab >>Work ethics and general work attitudes in adolescents are related to quality of life, sense of coherence and subjective health: a Swedish questionnaire study
2005 (English)In: BMC Public Health, E-ISSN 1471-2458, Vol. 5, p. 103-Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

BACKGROUND: Working life is an important arena in most people's lives, and the working line concept is important for the development of welfare in a society. For young people, the period before permanent establishment in working life has become longer during the last two decades. Knowledge about attitudes towards work can help us to understand young people's transition to the labour market. Adolescents are the future workforce, so it seems especially important to notice their attitudes towards work, including attitudes towards the welfare system. The aim of this study was to describe and analyse upper secondary school students' work attitudes, and to explore factors related to these attitudes. METHODS: The sample consisted of 606 upper secondary school students. They all received a questionnaire including questions about quality of life (QOL), sense of coherence (SOC), subjective health and attitudes towards work. The response rate was 91%. A factor analysis established two dimensions of work attitudes. Multivariate analyses were carried out by means of logistic regression models. RESULTS: Work ethics (WE) and general work attitudes (GWA) were found to be two separate dimensions of attitudes towards work. Concerning WE the picture was similar regardless of gender or study programme. Males in theoretical programmes appeared to have more unfavourable GWA than others. Multivariate analyses revealed that good QOL, high SOC and good health were significantly related to positive WE, and high SOC was positively related to GWA. Being female was positively connected to WE and GWA, while studying on a practical programme was positively related to GWA only. Among those who received good parental support, GWA seemed more favourable. CONCLUSION: Assuming that attitudes towards work are important to the working line concept, this study points out positive factors of importance for the future welfare of the society. Individual factors such as female gender, good QOL, high SOC and good health as well as support from both parents, positive experience of school and work contacts related positively to attitudes towards work. Further planning and supportive work have to take these factors into account.

National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
urn:nbn:se:hkr:diva-897 (URN)10.1186/1471-2458-5-103 (DOI)000232924900001 ()16212657 (PubMedID)
Available from: 2009-06-10 Created: 2009-06-09 Last updated: 2023-08-28Bibliographically approved
Axelsson, L. (2005). Youth - the future manpower: studies on unemployment, quality of life and work attitudes in young people. (Doctoral dissertation). Malmö: Univ.-sjukhuset MAS
Open this publication in new window or tab >>Youth - the future manpower: studies on unemployment, quality of life and work attitudes in young people
2005 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

The aim was to gain knowledge of experiences of unemployment in young adults with special regard to quality of life (QOL) and to highlight work attitudes and related factors among adolescents. Three studies were performed in Kristianstad municipality, Sweden. In Study 1, a questionnaire was sent in 1998 to 264 unemployed young adults (md=22 years, range 20?25) and to a control group of 528 randomly selected young adults who were studying or working. In Study 2, interviews with 16 unemployed young adults(md=22 years, range 20?24) were performed. In Study 3, 606 students in upper secondary school (md=18, range 18?22) were invited to participate in a questionnaire study. In Study 1, the prevalence of three or more mental health symptoms was 41% in males and 60% in females. Unemployed reported lower mental health than controls. In unemployed females, without very good parental support and with low self-esteem, 76% had three or more mental health problems. Unemployed had lower QOL than controls. However, this picture seemed diversified as 35% reported that QOL had become worse, 41% reported unchanged QOL and 24% reported that QOL had become better since unemployment started. In Study 2, the variation in experiences of unemployment was established in more depth by the qualitative research approach. Perception and action were constituents of QOL among unemployed young adults and QOL was regarded as an outcome of these two dimensions. Perception and action varied greatly, and four groups with substantial differences in QOL were identified: fighters, optimists, exposed and unworried subjects. Study 3 focused on work attitudes. Two separate dimensions of work attitudes were found: work ethics (WE), including attitudes to using the social welfare system, and general work attitudes (GWA), including the general attitude towards work and life as a context. Being female, having very positive work experiences, having good QOL, high SOC and good subjective health were positively related to WE. Being female, studying on a practical programme, being content with the school period, having high SOC and very good parental support were positively related to GWA. This thesis shows that unemployment is experienced in various ways, and these experiences are not only negative. Individual factors such as QOL, SOC, health and parental support are of importance to both unemployment experiences and attitudes to work. Consequently, when the purpose is to increase young adults? possibilities to participate in working life, it can be argued that strategies where the focus is on the individual perspective instead of the collective approach are relevant.

Abstract [sv]

Arbetslivet är en av de viktigaste delarna i människors livssituation och ett av de viktigaste incitamenten för välfärden i ett samhälle. Stora förändringar har skett för ungdomar beträffande arbetslivet och inträdet i arbetslivet under de senaste decennierna. Bl.a. de stora förändringarna gör att ny kunskap krävs för att ge möjlighet att stärka ungdomarna i deras inträde på arbetsmarknaden men också för att ge möjlighet till fortsatt arbete för ett välfärdssystem, vilket bygger på att den s.k. arbetslinjen upprätthålls. Studier av arbetslöshet, livskvalitet och attityder till arbete kan därför anses viktiga.Syftet med den här avhandlingen var att undersöka ungdomars upplevelser av arbetslöshet, och faktorer som är relaterade till arbetslöshet. Variablerna livskvalitet, hälsa, självkänsla och socialt stöd fokuserades särskilt. Syftet var också att erhålla kunskap om ungdomars attityder till arbete, samt faktorer som är relaterade till sådana attityder.I den första studien fördjupas kunskapen kring det faktum att arbetslösa ungdomar har sämre mental hälsa än dem som studerar eller arbetar. Resultaten baseras på enkätsvaren från 158 ungdomar i åldern 20?25 år som varit arbetslösa i minst tre månader och en slumpmässigt vald referensgrupp med 357 ungdomar i samma ålder, som arbetade eller studerade. Ungdomarna erhöll en postenkät, vilken i huvudsak innehöll frågor om hälsa, livskvalitet, självkänsla och socialt stöd. Svarsfrekvensen i den här studien var 72 %. Med hjälp av en faktoranalys fastställdes vilka symtom som utifrån en tidigare använd symtomlista var att betrakta som mentala ohälsosymtom. I mental hälsa ingick de sex symtomen gråtmildhet, att känna sig nere och dyster, sömnsvårigheter, rastlöshet, allmän trötthet och irritation. Symtomen att känna sig nere och dyster samt rastlöshet var vanligare förekommande bland arbetslösa män och kvinnor. De sex symtomen utgjorde ett mentalt hälsoindex (0?6 symtom). Arbetslösa män och kvinnor hade högre index (fler mentala hälsosymtom) i jämförelse med de som arbetade eller studerade. För männen medelvärde 2.67 jämfört med 2.10 och för kvinnorna medelvärde 3.42 jämfört med 2.84. Ungdomarnas sociala stöd var relaterat till nivån av mental hälsa. Stödet från föräldrarna framstod som det viktigaste, speciellt bland männen. Färre arbetslösa män jämfört med män som arbetade eller studerade hade väldigt bra föräldrastöd (53 % jämfört med 76 %). De som rapporterat både dåligt föräldrastöd och dessutom låg självkänsla framstod som en särskilt sårbar grupp. Bland de arbetslösa kvinnorna som inte hade mycket bra stöd från föräldrarna, och som dessutom hade låg självkänsla, var det 76 % som också hade rapporterat tre eller fler mentala hälsosymtom. Studien betonar att det finns starka skäl att uppmärksamma ungdomars mentala hälsostatus, inte minst i gruppen arbetslösa. Arbetslösheten har ökat dramatiskt under senare halvan av 1990-talet, för att sedan under några år stagnera något, men för närvarande ökar andelen arbetslösa ungdomar igen. Det är angeläget att få ny kunskap om faktorer som är relaterade till arbetslösa ungdomars hälsa, för att kunna möta deras behov och för att kunna ge stöd och råd i arbetslöshetssituation.I samma studie undersöktes ungdomarnas livskvalitet. Resultaten balanserar bilden av ungdomsarbetslöshet som något enbart negativt. Visserligen visar resultaten att arbetslösa ungdomar har sämre livskvalitet än de som arbetar eller studerar, men majoriteten rapporterade ändå bra livskvalitet. Resultaten visar dock att variationerna i livskvalitet var stora. 35 % uppgav att livskvaliteten blivit sämre, 41 % att den var oförändrad och 24 % ansåg att deras livskvalitet blivit bättre sedan de blivit arbetslösa. Bra livskvalitet är i den här studien relaterad till bra hälsa, hög självkänsla, att vara nöjd med sin fritid och att ha bra möjligheter att fatta egna beslut om sin framtid. En förändring av livskvaliteten till det bättre är relaterat till hög självkänsla och att ha bra sociala kontakter utanför familjen. Studien belyser därmed att det finns betydande skillnader i livskvalitet bland arbetslösa ungdomar. De som rapporterat sämre hälsa, som exempelvis nervösa besvär, har sämre livskvalitet och kan behöva extra uppmärksamhet och stöd jämfört med andra. Även de som har rapporterat låg självkänsla är en grupp som har sämre livskvalitet i jämförelse med andra i arbetslöshetsgruppen. Vidare framstår det som viktigt att ungdomarna är nöjda med sin fritid och sin autonomi, vilket är relaterat till bra livskvalitet. Resultaten betonar betydelsen av att ta till vara ungdomarnas egna resurser och den egna kapaciteten. Ett sätt är att identifiera individuella resurser, utifrån individuella program, i relation till personlig utveckling, skola och arbetsliv.Den första studien följdes upp med en kvalitativ studie och det empiriska materialet innefattade intervjuer med 16 ungdomar i åldern 20?24 år, som också varit arbetslösa i minst tre månader. Syftet med den här studien var att belysa variationer i arbetslösa ungdomars livskvalitet. För att skaffa djupare kunskap om ungdomarnas livssituation valdes en kvalitativ ansats. Resultaten baseras på intervjuer med 16 ungdomar som varit arbetslösa i minst tre månader. Utifrån tolkningar av intervjusvaren framstår livskvalitet som ett utfall av upplevelse och handling i arbetslöshetssituationen. En typologi över olika relationer mellan upplevelse och handling presenteras. Typologin består av dem som kämpar, optimisterna, de utsatta och de obekymrade. Individerna i de olika grupperna uppvisar stora skillnader i livskvalitet. De som kämpade för att förändra sin situation ansåg att sysselsättning och aktivitet är viktiga faktorer för en bra livskvalitet. Individerna i den här gruppen hade stora krav på att finna ett jobb som de ansåg passande. De var aktiva som arbetssökande, men samtidigt frustrerade i sökandet efter ett jobb. Optimisterna hade bra självförtroende och stora planer angående sin egen framtid och ansåg dessutom att de klarade av sin arbetslöshetssituation på ett bra sätt. Gruppen utsatta hade dålig livskvalitet; de ansåg att det var nödvändigt att ha ett jobb för att också ha en bra livskvalitet. Deras upplevelse av arbetslöshetssituationen var negativ, vilket kännetecknades av dålig mental hälsa, låg självkänsla, stigmatisering och en dålig ekonomisk situation. De obekymrade prioriterade sådana dimensioner i livet som att ?ha ett bra liv och att ha roligt?. De var ganska obekymrade över att vara arbetslösa. De var inte hellre speciellt bekymrade över sin ekonomiska situation och inte särskilt aktiva som arbetssökande. Resultaten i den här studien bidrar till ökad kunskap om faktorer och omständigheter som påverkar arbetslösa ungdomars livssituation och livskvalitet. Den varierande bilden av ungdomarnas upplevelse av arbetslöshet, men också deras agerande som arbetslösa, kan utgöra kunskap som är värdefull i mötet med arbetslösa ungdomar. Dessutom utgör resultaten ett viktigt incitament för ytterligare forskning inom området.Den tredje studien fokuserar på gymnasieungdomars attityder till arbete. Resultaten baseras på en enkätstudie bland 606 gymnasieungdomar i sista årskursen, och så många som 91 % (551) valde att delta i studien. En enkät som kunde besvaras anonymt delades ut i skolan. Enkäten innehöll bl.a. frågor om livskvalitet, känsla av sammanhang, hälsa och attityder till arbete. Utifrån resultaten i en faktoranalys framkom att arbetsmoral och generell attityd till arbete är två olika dimensioner av attityder till arbete. Arbetsmoral definieras i den här studien utifrån fyra olika påståenden om arbetets betydelse för samhället och om att utnyttja arbetslöshetsersättningen och sjukförsäkringssystemet. Generell attityd till arbete mäts utifrån ett index av svaren på tre frågor om betydelsen av att ha ett bra liv, att ha roligt, att ha fritid i relation till att ha ett arbete. Multivariata analyser visade att positiva erfarenheter av arbetslivet, bra livskvalitet, hög känsla av sammanhang, bra hälsa och att vara kvinna är positivt relaterade till arbetsmoral. Praktiskt program, positiva erfarenheter av gymnasieperioden, bra stöd från båda föräldrarna, bra hälsa och att vara kvinna är positivt relaterade till generell attityd till arbete. Med utgångspunkten att attityder till arbete är betydelsefulla för utvecklingen av den s.k. arbetslinjen i samhället, och därmed också för välfärdssystemet i stort, framstår resultaten i den här studien som viktiga. Ökad kunskap om sådana faktorer kan öka möjligheterna att stödja ungdomars övergång till arbetslivet, viket kan antas ha betydelse för utvecklingen av arbetslinjen och för välfärden.Sammanfattningsvis kan sägas att omfattningen av ungdomarbetslösheten, samt ungdomars livskvalitet och deras attityder till arbete har betydelse för samhällsutvecklingen och för utvecklingen av folkhälsan. I den här avhandlingen framgår att upplevelserna av arbetslöshet kan vara både positiva och negativa. Individuella faktorer som livskvalitet, känsla av sammanhang, hälsa och föräldrastöd har betydelse för både upplevelser av arbetslöshet och attityder till arbete. Sådana faktorer kan antas ha stor betydelse för ungdomars möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden och bör därför beaktas dels när konkreta arbetsmarknadspolitiska åtgärder genomförs, men också i diskussionen, planeringen och utvärderingen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För att öka förståelsen, och därigenom stärka ungdomarnas övergång till arbetslivet, är det viktigt att skapa utrymme för den enskilde individen att själv identifiera sina behov, genom att skapa individuella program i relation till personlig utveckling, utbildning, färdigheter, intresse och attityder.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Univ.-sjukhuset MAS, 2005. p. 114
Doctoral dissertation series (Lund University, Faculty of Medicine), ISSN 1652-8220 ; 2005:61
Young adults, adolescents, health, quality of life, unemployment, work ethics, work attitudes, sense of coherence, social support, self-esteem
National Category
Work Sciences
urn:nbn:se:hkr:diva-9326 (URN)91-85439-65-7 (ISBN)
Available from: 2012-05-31 Created: 2012-05-31Bibliographically approved
Axelsson, L. & Ejlertsson, G. (2002). Self-reported health, self-esteem and social support among young unemployed people: a population-based study. International Journal of Social Welfare, 11(2), 111-119
Open this publication in new window or tab >>Self-reported health, self-esteem and social support among young unemployed people: a population-based study
2002 (English)In: International Journal of Social Welfare, ISSN 1369-6866, E-ISSN 1468-2397, Vol. 11, no 2, p. 111-119Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

A population-based study was performed in southern Sweden in the autumn of 1998. The aim was to study connections between self-reported health, self-esteem and social support among unemployed (≥ three months) young people. The sample consisted of 264 unemployed individuals aged 20–25 years, and 528 individuals of the same age, randomly selected from the population register and not registered as unemployed. The response rate was 72%. Defined by means of factor analysis, mental health consisted of the symptoms tearfulness, dysphoria, sleeping disturbance, restlessness, general fatigue and irritability. The unemployed had more mental health problems than young people who were working or studying. Restlessness and dysphoria were significantly over-represented in the unemployed among both sexes. However, good social support seemed to predict mental health. Support from parents was most important, particularly in males. Those with low self-esteem and poor parental support were especially vulnerable.

Unemployment, youth, self-rated health, self-esteem, social support
National Category
Work Sciences
urn:nbn:se:hkr:diva-9324 (URN)10.1111/1468-2397.00205 (DOI)000175655900002 ()
Available from: 2012-05-31 Created: 2012-05-31 Last updated: 2017-12-07Bibliographically approved
Axelsson, L., Brorsson, A., Håkansson, A. & Ejlertsson, G. Variations in perception of unemployment and actions as unemployed: interviews with sixteen young adults.
Open this publication in new window or tab >>Variations in perception of unemployment and actions as unemployed: interviews with sixteen young adults
(English)Manuscript (preprint) (Other academic)
National Category
Work Sciences
urn:nbn:se:hkr:diva-9325 (URN)
Available from: 2012-05-31 Created: 2012-05-31 Last updated: 2021-09-28Bibliographically approved

Search in DiVA

Show all publications