Hur farligt är det att sola? Är ekologisk mat alltid det bästa alternativet? Är det bra att ta fem kronor extra betalt för plastkassarna i affären? Vilka konsekvenser får den globala uppvärmningen och vad kan vi göra som individer och på ett strukturellt plan? Den här typen av frågor möter eleverna: samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI). Denna bok erbjuder både en teoretisk ram och konkreta exempel på hur man kan arbeta med SNI i grund- och gymnasieskolan.

Genom att stödja eleverna i att utveckla kompetenser som att formulera frågor, arbeta källkritiskt, planera undersökningar samt värdera resultat och information, stärker lärare elevernas möjligheter att använda sina kunskaper i samhällslivet. Författarna har under tre år bedrivit ett forskningsprojekt om SNI i grundskolan. Erfarenheter och resultat från detta projekt ligger till grund för boken som riktar sig till lärarstudenter och lärare i både grund- och gymnasieskola.

Undervisning i biologi, fysik och kemi ska ge eleverna förutsättningar att bland annat ta ställning i frågor med naturvetenskapligt innehåll, genomföra undersökningar och använda begrepp för att beskriva och förklara olika fenomen och sammanhang. Men hur vet man i vilken utsträckning eleverna har utvecklat dessa förmågor? Och hur kan man stödja elevernas fortsatta utveckling?

I den här boken diskuteras vilka aspekter som ska bedömas i förhållande till de förmågor som beskrivs i kursplanerna för NO-ämnena samt hur bedömningen kan genomföras för att hjälpa eleverna att utveckla dessa förmågor. Huvudfokus ligger på strategier för formativ bedömning – hur man kommunicerar förväntningar till eleverna, ger konstruktiv återkoppling och låter eleverna arbeta med själv- och kamratbedömning – men boken tar även upp skriftliga omdömen, betyg, likvärdighet, nationella prov och sambedömning. 

Boken riktar sig i första hand till lärare, och blivande lärare, som undervisar i NO-ämnena i grundskolans årskurs 1–6. En stor del av innehållet är dock relevant även för andra årskurser och andra ämnen. Författarna har varit ansvariga för utvecklingen av Skolverkets diagnosmaterial i NO för årskurs 1–6 (DiNO) samt medverkar i konstruktionen av de nationella proven i biologi, fysik och kemi för årskurs 6.

Att undervisa i de naturorienterande ämnena (NO) i de tidiga skolåren är ett utmanande, spännande och roligt uppdrag. Dessa ämnen spänner dock över stora innehållsområden och därför kan det vara svårt att få en överblick och välja ett innehåll som är lämpligt för åldersgruppen.

Den här boken hjälper lärare att få grepp om det viktigaste innehållet i de naturvetenskapliga ämnena. Författarna beskriver naturvetenskaperna ur ett helhetsperspektiv och ger en övergripande struktur, som kompletteras med relevanta begrepp. Naturvetenskapens bärande idéer förklaras mer i detalj och utifrån en rad konkreta vardagliga exempel. Innehållet diskuteras i förhållande till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11).

Boken kan användas både som kurslitteratur för blivande lärare och som ämnesfördjupning för verksamma lärare.

Ska man vaccinera sig mot influensa, även om det finns risk för biverkningar? Är strålningen från mobiltelefoner farlig eller inte? Och vad stoppar vi i oss? Kan vi lita på att maten vi köper är bra?

Även om de flesta grundskoleelever inte kommer att välja en naturvetenskaplig yrkesbana kommer de att möta den här typen av frågor, som kallas för samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI). Denna bok erbjuder både en teoretisk ram och konkreta exempel på hur man kan jobba med SNI i skolan.

Elever tycker ofta att frågorna är intressanta, men de fastnar lätt i att diskutera personliga värderingar och det finns en risk att det naturvetenskapliga innehållet och samhällskontexten går förlorad. Läraren behöver därför stödja eleverna i arbetet med att formulera frågor, arbeta källkritiskt, argumentera, planera undersökningar samt värdera resultat och information. Syftet med arbetsmetoderna är att stärka elevernas möjligheter att använda sig av dessa kunskaper i vardagslivet

Författarna har under tre år bedrivit ett forskningsprojekt om SNI i grundskolan. Erfarenheter och resultat från detta projekt ligger till grund för boken.

According to many documents, there is a strong need to renew science education. One way could be to work with SSI (socio-scientific issues). This paper reports on both students' and teachers' experiences and learning when working with socio-scientific issues in science education in secondary school (aged from 13 to 16). The approach is multidimensional, as factors that influence cognition as well as motivation and the forming of attitudes are complex. Results suggest that SSI work forms are more important than personal factors for explaining outcomes. Relevant issues, autonomy and functioning group work seem to be important aspects of successful SSI work together with structure provided by the teacher, and information that challenges previous knowledge. In general, SSI seems to be most efficient for students, who believe that they learn from presenting and discussing their knowledge, focus on "the large picture", acknowledge own responsibility for learning, find school science personally relevant and are self-efficacious. It seems that the outcomes from SSI work are much in the hands of the teacher. This paper is a short summary of the first year and quantitative part of the project. Further results from the project will later be found in our homepage (http://www.sisc.se).

The article builds upon a study where students' relations to science are related to their worldviews and the kind of worldviews they associate with science. The aim of the study is to deepen our knowledge of how worldview and students' ways to handle conflicts between their own worldview and the worldview they associate with science, can add to our understanding of students' relations to science. Data consists of students' responses to a questionnaire (N = 47) and to interviews (N = 26). The study shows that for students who have a high ability in science, those who have taken science-intense programmes in upper secondary school to a higher extent than others have worldviews in accordance with the worldviews they associate with science. This indicates that students who embrace a worldview different from the one they associate with science tend to exclude themselves from science/technology programmes in Swedish upper secondary school. In the article the results are presented through case studies of single individuals. Those students' reasoning is related to the results for the whole student group. Implications for science teaching and for further research are discussed.