Biomass  from  wetlands  has  historically  been  an  important  resource,  but  today  it  is  difficult  to  take advantage  of  this  biomass,  besides  being  used  as  feed  on  the  farm.  A  very  important  goal  is  to  find rational  and  economical  viable  way  to  make  biogas  from  wetland  biomass,  including  biomass  from other   conservation   worthy   areas   of   high   biodiversity,   such   as   roadsides   harvested   frequently. Moreover,  the  residues  from  biogas  process  used  as  bio-fertilizer  to  the  fields,  so  that  nitrogen  and phosphorus is returned to the farm land. The biomass can be used for the production of biogas or for extracting valuable chemicals in bio refineries. These valuable chemicals may be potentially useful for making future plastic materials, i.e. bio plastics. Major focus will be on biogas technology, and above all, methods for the pretreatment of recalcitrant substrates such as biomass containing high levels of lignocelluloses, i.e., to make the material available to the biogas-producing bacteria. The work is based on  an  involvement  of  research  in  the  areas  of  environmental  engineering  and  landscape  science  and includes studies of biodiversity and water treatment function of the landscape.  Finally, it is important to stress that mowing of wet meadows mostly will result in a better capacity of such meadows to retain nutrients from water passing through them. Wetland with wet meadows and similar vegetation types will be more efficient in cleaning water and thereby fight eutrophication in the recipient. Summing up, the  main  advantages  using  harvest  hay  (mowing)  from  wet  meadows  and  roadside  meadows  as substrate for biotechnical industry are:

•Raw material for bio plastics

•Cheap and easy handled fertilizers to agriculture

•Important for biodiversity

•Better function of wetlands as nutrient traps fighting eutrophication of the sea

Ängs- och betesmarker utgör unika livsmiljöer och är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden. I dagsläget är utmaningarna stora i Sverige för att kunna hävda ängs- och betesmarkerna med hög kvalitet, till stor del beroende på det minskande antalet betesdjur och minskat behov av fodermarker. Denna rapport sammanställer aktuell kunskap kring möjliga nya skötselmetoder för våra ängs- och betesmarker samt hur skördat material kan användas som en resurs i samhället. Sammanställningen bygger på vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur, författarnas erfarenheter inom området, samt information om pågående teknikutveckling och praktisk tillämpning. Utmaningarna för att utveckla hävden av ängs- och betesmarker består i huvudsak i att hitta rationella system, dels för hantering av betesdjur och dels för effektiv insamling och användning av biomassa. Vi har identifierat följande skötselmetoder och användningsområden som särskilt intressanta för vidare analyser: 1. Flexibel hävd genom till exempel extensivt bete, varierad hävd genom olika skötselmetoder olika år (hävdföljd), kombination av olika metoder genom till exempel maskinell skörd och bränning eller slåtter i kombination med bete. 2. Maskinanpassad hävd av skogsbeten och lövängar – kombinationen av ängsväxter och träd för såväl biologisk mångfald som kolinlagring och produktion av biomassa (både gräs och träd). 3. Småskalig och situationsanpassad teknik – slåtter och borttransport av biomassa från små och hinderrika fält genom en kombination av motormanuella och rationella lösningar. Detta kräver viss metodutveckling och logistik lämpad för avslagning, uppsamling och transport. 4. Samordning och utveckling av avsättning för biomassan för bioenergiändamål. Användning av ängsbiomassa som biogassubstrat har särskilt stor miljönytta och möjliggör effektivt resursutnyttjande genom att man både utvinner energi och en växtnäringsrik rötrest (biogödsel) samtidigt som markerna hävdas. Flera nya studier visar på små eller inga skillnader när slåtter genomförs med skärande eller klippande redskap (lie och knivslåtterbalk) jämfört med roterande redskap (rotorslåttermaskiner med vassa knivar eller röjsnöre). Denna kunskap öppnar upp för maskinell skötsel av slåtterängar som annars hotas av utebliven hävd.

Meadows and pastures – semi-natural grasslands – provide unique habitats and are extremely valuable for biological diversity. It is currently very challenging to maintain meadows and pastures of high quality in Sweden, mainly owing to the decreasing number of grazing animals and the decreasing demand of grasslands for animal feed production. This report summarises existing information on potential new management methods for Swedish meadow and pasture land and how harvested material can be used as a resource in society. The report is based on data obtained from scientific and popular literature, the authors’ experiences within the area and information originating from ongoing technological development work and practical applications. The challenges for conserving Swedish meadows and pastures consist mainly of identifying rational practices for managing grazing animals and for efficient collection and use of biomass. We identified the following management methods and areas of application as being particularly interesting for further analysis: 1. Flexible systems such as extensive grazing varied systems with different management methods in different years (rotation pattern), a combination of different methods such as machine cutting and burning, or mowing in combination with grazing. 2. Machine-friendly management of silvopasture and tree-meadow agroforestry systems – a combination of meadow vegetation and trees for biological diversity, carbon sequestration and production of biomass (both meadow and tree biomass). 3. Small-scale, case-specific technology – mowing and removal of biomass from small and irregular fields through a combination of motorised manual and rational solutions. This will require development of methods for cutting, collection and transport. 4. Coordination and development of systems for using meadow biomass for energy production. Use of meadow biomass as a biogas substrate provides particularly great environmental advantages and permits efficient use of resources by supplying energy and a nutrient-rich residue (biodigestate) while maintaining traditional meadows. A number of new studies show little or no differences when mowing is carried out with slicing or clipping implements (scythe and blade mowing machines) compared with rotating implements (rotary flail machines or strimmers). This finding opens up for mechanical management of meadows that would otherwise risk being abandoned.

”Genetisk variation som kulturarv i Sydsveriges agrara landskap” (GRAAL) är ett projekt som nyligen initierats och bedrivs i samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Centrum för Biologisk Mångfald (CBM) och Nordiskt Genresurscenter (NordGen). Projektets syfte är att studera den genetiska mångfalden och föreslå bevarandeåtgärder kring det genetiska kulturarvet i träd och buskar i dagens landskap. Projektet avser således att identifiera och åldersbestämma samt att bedöma den genetiska variationen hos stubbskottsträd i det skånska kulturlandskapet. Projektet avser också att som ett led i detta arbete ta fram ett tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt arbetssätt där moderna genetiska analyser samspelar med nya arkeologiska och historiska metoder och landskapsanalys. Denna rapport presenterar en historisk kartstudie som går ut på att identifiera områden där gamla flerstammiga träd med sockel kan påträffas.

“Genetic variation as cultural heritage of the agricultural landscape in southern Sweden” (GRAAL) is a project which has recently been initiated and is carried out in cooperation by the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU); Swedish Biodiversity Centre (CBM) and Nordic Genetic Resource Center (NordGen). The project´s objective is to study the genetic diversity and propose conservation measures relating to the genetic heritage of trees and shrubs in the landscape. The project thus intends to identify and assess the genetic variety of coppiced threes in the Scanian cultural landscape. The project also intends, as part of this work, to develop an interdisciplinary and cross-sectorial approach where modern genetic analysis interact with new archaeological and historical methods and landscape analysis. This report presents a historical study of maps which aims to identify areas where the old coppiced trees with large sockets can be found.

Understanding the responses of tundra systems to global change has global implications. Most tundra regions lack sustained environmental monitoring and one of the only ways to document multi-decadal change is to resample historic research sites. The International Polar Year (IPY) provided a unique opportunity for such research through the Back to the Future (BTF) project (IPY project #512). This article synthesizes the results from 13 papers within this Ambio Special Issue. Abiotic changes include glacial recession in the Altai Mountains, Russia; increased snow depth and hardness, permafrost warming, and increased growing season length in sub-arctic Sweden; drying of ponds in Greenland; increased nutrient availability in Alaskan tundra ponds, and warming at most locations studied. Biotic changes ranged from relatively minor plant community change at two sites in Greenland to moderate change in the Yukon, and to dramatic increases in shrub and tree density on Herschel Island, and in sub-arctic Sweden. The population of geese tripled at one site in northeast Greenland where biomass in non-grazed plots doubled. A model parameterized using results from a BTF study forecasts substantial declines in all snowbeds and increases in shrub tundra on Niwot Ridge, Colorado over the next century. In general, results support and provide improved capacities for validating experimental manipulation, remote sensing, and modeling studies.

Shrubs and trees are expected to expand in the sub-Arctic due to global warming. Our study was conducted in Abisko, sub-arctic Sweden. We recorded the change in coverage of shrub and tree species over a 32– to 34-year period, in three 50 × 50 m plots; in the alpine-tree-line ecotone. The cover of shrubs and trees (<3.5 cm diameter at breast height) were estimated during 2009–2010 and compared with historical documentation from 1976 to 1977. Similarly, all tree stems (≥3.5 cm) were noted and positions determined. There has been a substantial increase of cover of shrubs and trees, particularly dwarf birch (Betula nana), and mountain birch (Betula pubescens ssp. czerepanovii), and an establishment of aspen (Populus tremula). The other species willows (Salix spp.), juniper (Juniperus communis), and rowan (Sorbus aucuparia) revealed inconsistent changes among the plots. Although this study was unable to identify the causes for the change in shrubs and small trees, they are consistent with anticipated changes due to climate change and reduced herbivory.