This study addresses gender assignment in six North Scandinavian varieties with a three-gender system: Old Norse, Norwegian (Nynorsk), Old Swedish, Nysvenska, Jamtlandic, and Elfdalian. Focusing on gender variation and change, we investigate the role of various factors in gender change. Using the contemporary Swedish varieties Jamtlandic and Elfdalian as a basis, we compare gender assignment in other North Scandinavian languages, tracing the evolution back to Old Norse. The data consist of 1,300 concepts from all six languages coded for cognacy, gender, and morphological and semantic variation. Our statistical analysis shows that the most important factors in gender change are the Old Norse weak/strong inflection, Old Norse gender, animate/inanimate distinction, word frequency, and loan status. From Old Norse to modern languages, phonological assignment principles tend to weaken, due to the general loss of word-final endings. Feminine words are more susceptible to changing gender, and the tendency to lose the feminine is noticeable even in the varieties in our study upholding the three-gender system. Further, frequency is significantly correlated with unstable gender. In semantics, only the animate/inanimate distinction significantly predicts gender assignment and stability. In general, our study confirms the decay of the feminine gender in the Scandinavian branch of Germanic.

Regeringen bör snarast följa Europarådets uppmaning och erkänna älvdalska som landsdels- eller minoritetsspråk. Det skulle förbättra möjligheterna att bevara älvdalskan. Det skriver fjorton språkvetare i en debattartikel.

Boken förser läsaren med en bakgrund om älvdalskan, dess status och sociolingivstiska förhållanden. Vidare introducerar den älvdalskans fonetik, fonologi, ortografi och böjningslära och sätter älvdalskan i ett större nordiskt sammanhang. Slutligen tar den upp diverse ämnen inom älvdalskan.

This article depicts the process of language revitalization of the endangered Elfdalian language spoken in Sweden. Having witnessed a language decline, Ulum Dalska was founded in 1984 with the ambition to revitalize Elfdalian. In 2004, these efforts were boosted due to the joining of the academia and the Municipality of Älvdalen to the revitalization process. Still not recognized as an official language in Sweden, in 2016, Elfdalian acquired an ISO language code and was introduced into the school system. Elfdalian was further empowered by publications in and about the language, as well as a standard orthography, and can thus be seen as both an abstand and an ausbau language. Whether these factors will be sufficient to reverse the language shift and to grant Elfdalian.

Sommaren 2005 hölls första akademiska kursen i älvdalska någonsin. Kursen hölls i Älvdalen i Uppsala universitets regi. Det föreliggande kompendiet författades våren 2005 av Gunnar Nyström och Yair Sapir i brist på lämpliga läromedel på en akademisk nivå. Verket användes även i vuxenkursen i älvdalska i Älvdalen sommaren 2006. Till kompendiet spelades även in en audio-CD där Gunnar Nyström läste upp större delen av kompendiets texter. Med anledning av Trið råðstemną um övdalskų (Tredje konferensen om älvdalska), som hålls vid Köpenhamn universitet 2015, och ett ständigt ökande intresse för älvdalskan, bestämde sig författarna för att digitalisera kompendiet och audiofilerna och göra dessa tillgängliga för allmänheten. Förutom dialoger, prosatexter, gloslistor, grammatikkommentarer och övningar innehåller kompendiet även en introduktion till den älvdalska standardortografin, som togs fram 2005 av Råðdjärum, älvdalska språkrådet. Grammatikbilagan har inte digitaliserats. Istället hänvisar författarna till Bengt Åkerbergs Älvdalsk grammatik (2012). Om man vill orientera sig kring lexikala frågor rekommenderas Lars Steenslands Material till älvdalsk ordbok (2010).