Health is a resource for pupils’ learning. Including health in the curriculum and teaching will enable pupils to understand the connection between health and learning. Action research has proved to be effective from a learning perspective. Our purpose was to explore whether, and how, using action-oriented research methods in a middle school-based health promotion project contributed to metacognition about health and learning. The design was an action-oriented research model using reflection forums: a support group; a project group; and two focus groups of pupils and teachers. The latent content analysis resulted in three categories: (1) Professional aspects; (2) Educational aspects; and (3) Structural aspects, with adherent subcategories. The discussion presents a synthesis of findings about metacognition, with Structural factors and processes and Personal factors and processes. In conclusion, this article presents how action-oriented research methods, using reflection forums, can contribute to participants’ metacognition about health and learning.

The purpose of the study was to to describe which factors of health related quality of life were associated with a high sense of coherence in a 5 year perspective. The sense of coherence, SOC-scale, EORTC QLQ C-30 and PR 25 questionnaires were applied to a sample of 222 men at baseline and over 5 years following radical prostatectomy. Result showed significant association to SOC in psychological aspects (emotional and cognitive functioning, p=<0.00-0.04 respectively 0.04) and for hormone treatment related symptoms (i.e. manhood p=<0.05). High SOC was associated with quality of life (index) in the early post treatment period and to aspects of general functioning (role-, emotional- respectively cognitive) in year 3 and 5. High sense of coherence was interpreted to be a health resource for experiencing life quality connected to different aspects at different time points of the data collection. The result showed stability in SOC and QoL scoring over 5 years.

Sveriges befolkning blir alltmer äldre och det gör att behovet av en välfungerad hälso och sjukvård blir större. För att vi ska behålla hälsan längre upp i åldrarna behövs åtgärder som är hälsofrämjande, vilket kan vara i form av kulturella aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka äldre personers beskrivningar av hur kultur kan främja upplevelse av hälsa. Kvalitativ metod användes i studien med semi-strukturerade intervjuer.Deltagarna valdes ut genom ett strategiskt urval med fokus på givna kriterier, där deltagarna inte skulle ha någon form av demenssjukdom. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att få fram kategorier med tillhörande subkategorier. Utifrån resultatet har tre kategorier tagits fram som var Ett liv med kultur, Kultur som påverkansfaktor för hälsa och Kulturaktiviteter som hälsoarbete. Det övergripande temat Äldreperspektiv på kultur har två underliggande subteman Äldres individperspektiv och Äldres grupperspektiv. Slutsats:Kulturella aktiviteter ökar välbefinnandet och livskvaliteten för äldre, vilket ingår för upplevelse av hälsan. Kulturella aktiviteter ökar även gemenskapoch tillhörighet. Det har framkommit att hälsoarbete inom kultur är väsentligtur både ett individ- och grupperspektiv för upplevelsen av hälsa för äldre. Resultatet i studien kan bidra med förståelse för hur kultur kan främja äldres upplevelser av hälsa.