I samband med regelbundna hälsobesök möter skolsköterskan alla elever i skolan och får kunskap om deras hälsa och livssituation. Tillsammans med övriga yrkeskategorier inom elevhälsan och i skolan har skolsköterskan en viktig uppgift att främja elevernas kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till hälsa eller ohälsa samt stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

Denna omarbetade och utökade upplaga belyser skolsköterskans insatser för att möta de behov som barn och unga har i dag. Dessutom visar den på skolsköterskans roll i skolan, inspirerar till utveckling av yrket och lyfter fram forskning och metoder som kan användas i arbetet med skolbarns hälsa.

De flesta av författarna har egen erfarenhet av arbete som skolsköterska och arbetar med undervisning och som forskare inom områden och ämnen som ingår i skolsköterskans verksamhet. Boken är skriven av skolsköterskor – för skolsköterskor, såväl blivande skolsköterskor i utbildning som yrkesverksamma. Skol-VIPS-folder medföljer boken.

DISA – ett skolbaserat program som förebygger depressiva symtom hos ungdomar

Pernilla Garmy^a,b, Eva K Clausson^a, Agneta Berg^a, Katarina Steen Carlsson ^b, och Ulf Jakobsson ^b

^a Fakulteten för Hälsovetenskaper, Högskolan Kristianstad

^b Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Kontakt: pernilla.garmy@hkr.se

Vad är DISA?

DISA är ett skolbaserat program som bygger på tekniker hämtade från kognitiv beteendeterapi, och leds av skolsköterskor, kuratorer och lärare. Programmet ges under skoltid, vid ett tillfälle á 2 timmar i veckan under 10 veckor i årskurs 8.

Fungerar DISA?

Syftet var att undersöka användbarheten och kostnadseffektiviteten av det skolbaserade programmet DISA vas mål är att förebygga stress och depressiva symtom hos ungdomar.

Hur genomfördes studien?

Deltagande eleverna gick i årskurs 8 (medianålder: 14 år). 462 elever deltog i DISA (79% flickor) och 486 elever gick i jämförelseskolor och deltog därför inte i DISA (46% flickor). Eleverna besvarade enkäter om sin självskattade hälsa vid start och avslut av DISA, samt efter ett år. Eleverna i jämförelseskolorna besvarade enkäter vid samma intervaller.

Resultat:

Självskattade depressiva symtom minskade och den självskattade hälsan ökade hos de elever som deltagit i DISA i signifikant större utsträckning än hos de som inte deltagit i DISA.

Slutsats:

Resultatet tyder på att DISA minskar depressiva symtom och stärker ungdomars självskattade hälsa. Kostnaden är låg i förhållande till dess effekt, vilket indikerar att DISA kan anses vara kostnadseffektivt.

Referens:

Garmy, P., Clausson, EK., Berg, A., Steen Carlsson K., Jakobsson, U. (2017) Evaluation of a school-based cognitive behavioral depression prevention program. Scand J Public Health. doi: 10.1177/1403494817746537. [Epub ahead of print]

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29226799

För lite sömn och lång skärmtid har samband med övervikt hos skolbarn

Pernilla Garmy^a,b, Eva K Clausson^a, Per Nyberg ^b, och Ulf Jakobsson ^b

^a Fakulteten för Hälsovetenskaper, Högskolan Kristianstad

^b Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Kontakt: pernilla.garmy@hkr.se

Syfte: I studien undersöktes sömn, tv och datorvanor, och övervikt hos elever i årskurs 4.

Metod: I denna tvärsnittsstudie besvarade 1260 tio-åriga skolbarn en enkät som sömn och medievanor i samband med hälsosamtalet hos skolsköterskan i årskurs 4. I samband med detta besök vägdes och mättes även 1097 av barnen. Beskrivande och analytisk statistik användes.

Resultat:

• I genomsnitt sov barnen 9½ timma på skolnätter.
• Ungefär 40 % av barnen rapporterade att de sov mindre än 9 timmar per natt.
• I genomsnitt gick barnen och lade sig klockan 21:00 på vardagkvällar, och en timma senare på helgen.
• I genomsnitt tillbringade barnen 1 timma vid tv:n och 1 timma vid datorn varje dag.
• Förekomsten av övervikt (inklusive fetma) var 18%.
• Rekommendationen för skolbarn är att sova minst 9 timmar per natt, och kortare sömn än 9 timmar på skolnätter var associerat med övervikt, och skärmtid mer än 2 timmar per dag, samt sömnsvårigheter och trötthet i skolan.

Slutsats: Skolbarn som får för lite sömn har större risk för att ha en övervikt och att spendera mycket tid framför tv och dator. Skolsköterskor har en viktig uppgift att lyfta betydelsen av sunda sömnvanor och rimliga skärmvanor.

Referens:

Garmy, P., Clausson EK., Nyberg P., Jakobsson U. (2018) Insufficient Sleep is Associated with Obesity and Excessive Screen time Amongst Ten-year-old Children in Sweden. Journal of Pediatric Nursing. doi: 10.1016/j.pedn.2017.11.009.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29157744

Skolan är en värdefull arena för hälsofrämjande arbete enligt såväl gällande skollag som vägledningsdokument för elevhälsan. På många skolor har livskunskap införts på schemat som ett led i det hälsofrämjande arbetet. De senaste decenniernas rapporter om ökande självrapporterad psykisk ohälsa har även lett till lansering av ett flertal manualbaserade (standardiserade) program med syfte att minska utåtagerande beteende, eller för att förebygga stress, depressiva symtom och ångest. Din Inre Styrka Aktiveras (DISA) är ett skolbaserat program som används frekvent på svenska högstadieskolor, framför allt för flickor, men även för pojkar. En utvärdering av DISA är genomförd i form av en doktorsavhandling (Garmy, 2016). I detta kapitel presenteras en sammanfattningav denna undersökning.

I forskningsmiljön Children’s and Young People’s Health in Social Context,CYPHiSCO, förenar forskare vid Högskolan Kristianstad sitt intresse för barns, tonåringars och unga vuxnas psykiska och fysiska hälsa, välbefinnande och delaktighet. I CYPHiSCO bedrivs både grundforskning om faktorer som står i samband med hälsa och tillämpad forskning såsom aktionsforskning eller utvärderingar av preventionsprogram. I denna bok har vi samlat några av forskningsmiljöns aktuella forskningsprojekt. Ett genomgående tema är hur barns och ungas delaktighet och handlingsutrymme utgör viktiga aspekter av deras hälsa och välbefinnande, något som i boken ses ur ett salutogentperspektiv.

Aim: The aim of this study was to test the psychometric properties of the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) in an adolescent population. Methods: The investigation was performed among Swedish students aged 13–15 years (n = 817; 58% girls). The SHIS was assessed for respondent acceptability, and its psychometric properties were evaluated according to classical test theory (regarding unidimensionality, targeting, reliability, and external construct validity). Results: The adolescents found it easy to complete the questionnaire, which was completed in an average of 4 minutes. Exploratory factor analysis, which is based on polychoric correlations, identified one factor, supporting the instrument’s unidimensionality. Floor/ceiling effects were ⩽ 3.3%. Reliability estimates yielded a Cronbach’s alpha value of 0.93; the test–retest reliability (n = 50; 2-week interval) coefficients were 0.89 for the total SHIS score and 0.52–0.79 for item scores. Spearman correlations with other variables were based on a priori expectations (self-rated general health, 0.595; depressive symptoms, −0.773; anxiety, −0.577; and sleep problems, 0.519). Conclusions: Our observations support both the acceptability and the psychometric properties of the SHIS as a brief, unidimensional assessment tool for salutogenic health in adolescents. Further studies using modern test theory are needed to better understand the measurement properties of the SHIS, including the functioning of its response categories and its comparability between adolescents and adults.

Våra observationer stöder både acceptansen och de psykometriska egenskaperna för SHIS som ett kort, en-dimensionellt frågeformulär för att mäta salutogen hälsa hos ungdomar.