hkr.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 31) Show all publications
Abrahamsson, C., Eek, N., Jönsson, M. & Beck, I. (2021). Att drabbas av sorg i samband med vuxen närståendes död: En allmän litteraturöversikt om anhörigas upplevelser av sorg och vad som förvärrar och lindrar sorgen. Kristianstad University Press
Open this publication in new window or tab >>Att drabbas av sorg i samband med vuxen närståendes död: En allmän litteraturöversikt om anhörigas upplevelser av sorg och vad som förvärrar och lindrar sorgen
2021 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Bakgrund: Sorg är en normal reaktion i samband med närståendes död. Sorg är inteen sjukdom men kan ge besvär som liknar dem som uppkommer vid sjukdom. Om sorgeninte kan hanteras av personen som drabbas av sorg kan den leda till kompliceradsorg och sorgeprocessen förlängs. Sjuksköterskor som arbetar inom vård och omsorgmöter anhöriga som upplever sorg i samband med närstående döende och död ochbehöver ha kunskap och förståelse för hur deras situation kan vara för att kunna geadekvat stöd för anhöriga i sorg.

Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av sorg i samband med vuxen närståendesdöd.

Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativstudiedesign. Vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna Cinahl Complete, Pub-Med och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån kvalitativa kvalitetskriterieroch analysen av studiernas resultat genomfördes utifrån Fribergs analysmetod för litteraturöversikter.

Resultat: Upplevelsen av sorg delas in i två kategorier och tio underkategorier. En känslomässigbelastning och att känna sig vilsen och oviss med underkategorierna Chockoch oförmåga att minnas, Smärta, Ångest och ledsenhet, Skuld och lättnad, Ensamhetoch saknad, Ovisshet samt Vilsenhet. Omgivningens agerande förvärrar och lindrarsorgen med underkategorierna Att mötas av personer som inte förstår, Att få informationsom ger förståelse samt Att få känslomässigt stöd.

Diskussion: Studiens kvalitet diskuteras utifrån trovärdighetsbegreppen tillförlitlighet,verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras de trecentrala fynden: upplevelser av skuld, ovisshet och betydelsen av känslomässigt stödvid sorg. Fynden diskuteras i relation till personcentrerad vård och sjuksköterskorsbehov av kunskap för att kunna möta personer i sorg.

Place, publisher, year, edition, pages
Kristianstad University Press, 2021. p. 44
Series
Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan, ISSN 1652-9979 ; 2 2021
Keywords
Anhörig, upplevelse, sorg, död, personcentrerad omvårdnad, allmän litteraturöversikt
National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:hkr:diva-21909 (URN)
Available from: 2021-05-20 Created: 2021-05-20 Last updated: 2021-09-23Bibliographically approved
Andersson, M., Cronvall, C. & Beck, I. (2020). Erfarenhet av att bedöma äldre personers problem i livets slutskede: en fokusgruppsstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv. Kristianstad: Kristianstad University Press
Open this publication in new window or tab >>Erfarenhet av att bedöma äldre personers problem i livets slutskede: en fokusgruppsstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv
2020 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Andelen äldre personer i Sverige ökar och en del äldre personer drabbas av en eller flera kroniska sjukdomar. Allt fler personer önskar att vårdas hemma vid livets slut och kan då vara i behov av allmän palliativ vård. Vid palliativ vård i livets slutskede är det en eftersträvan att lindra lidande och förbättra livskvaliteten genom att tidigt uppmärksamma och lindra personers fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem. Äldre personer i livets slutskede har ofta flera komplexa problem som påverkar varandra. För att lindra lidande behöver sjuksköterskor kunna bedöma och tolka olika problem som äldre personer kan uppleva i livets slutskede. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att bedöma problem som äldre personer besväras av i livets slutskede inom kommunal hemsjukvård. En kvalitativ metod har använts. Data samlades in med fyra fokusgruppsintervjuer. Totalt deltog 13 sjuksköterskor verksamma inom hemsjukvård från tre olika kommuner i studien. Data analyserades med Kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom ett övergripande tema: strävan efter kontinuitet för att lära känna personen genom återkommande hembesök underlättar bedömning av problem som behöver tillgodoses i livets slutskede samt kategorierna; att bygga en relation underlättar bedömningen, att samtala för att erhålla information, att observera kroppsspråket skapar en bild och att ta del av andras iakttagelser som stöd. Resultatet visade att relationen till den äldre var viktig för att bedöma den äldres problem och att sjuksköterskor till stor del förlitade sig på sin kliniska blick vid bedömningen. Vidare framkom att sjuksköterskorna sällan använde sig av skattningsinstrument, vilket de uttryckte en önskan att bli bättre på. Slutsatsen är att en ökad användning av skattningsinstrument skulle kunna förenkla bedömning av problem hos äldre personer som sjuksköterskorna inte sedan tidigare har någon relation till. Detta skulle kunna skapa en känsla av trygghet för sjuksköterskorna och stärka dem i deras professionella roll. Användningen av skattingsinstrument skulle kunna öka kvaliteten på den allmänna palliativa vården som utförs i kommunal hemsjukvård. För att sjuksköterskorna ska få stöd i att öka användningen av skattningsinstrument har organisationen en viktig roll för att skapa rutiner och se till att etablerade arbetsformer utvecklas.

Place, publisher, year, edition, pages
Kristianstad: Kristianstad University Press, 2020. p. 39
Series
Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan, ISSN 1652-9979
Keywords
Sjuksköterskor, Äldre personer, Palliativ vård, Kommunal hemsjukvård, Bedömning, Problem
National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:hkr:diva-20776 (URN)
Available from: 2020-06-24 Created: 2020-06-24 Last updated: 2020-11-06Bibliographically approved
Rydén Mogvall, M., Tomasson, J., Jönsson, M. & Beck, I. (2020). Existentiella samtal med patienter i palliativ vård: en litteraturöversikt om sjuksköterskor och omvårdnadspersonals erfarenheter. Kristianstad: Kristianstad University Press
Open this publication in new window or tab >>Existentiella samtal med patienter i palliativ vård: en litteraturöversikt om sjuksköterskor och omvårdnadspersonals erfarenheter
2020 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Bakgrund: Vid sjukdom och inte minst vid obotlig svår sjukdom aktualiseras existentiella frågor, tankar på livet och döden. Starka känslor och existentiella tankar som leda till existentiellt lidande om patienten inte ges möjlighet till att få uttrycka sina tankar och känslor. För patienter kan det vara viktigt att få prata om sina tankar på livet och döden med sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Trots denna kunskap framkommer det att patienter upplever att de har få möjligheter att diskutera sådana tankar med vårdpersonalen. Det finns således behov av kunskap om vad som främjar och hindrar vårdpersonal att hålla existentiella samtal med patienter.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskor och omvårdnadspersonals erfarenheter av att samtala om existentiella frågor med vuxna patienter som erhåller palliativ vård.

Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar över studier med en kvalitativ design. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Cinahl och PubMed och resulterade i 10 artiklar. Studiernas resultat analyserades induktivt enligt Fribergs analysmodell.

Resultat: Resultatet består av kategorierna Betydelsefulla aspekter inför samtalet och Betydelsefulla aspekter under samtalet. Underkategorier till betydelsefulla aspekter inför samtalet var: Avskildhet och tid, Utbildning och kompetens och Relationen med patienten. Underkategorier till betydelsefulla aspekter under samtalet var: Mod och rädsla, Lyhördhet och Vana och självkännedom.

Diskussion: Studiens trovärdighet diskuteras utifrån begreppen tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Studiens huvudfynd var att sjuksköterskor och undersköterskors erfarenheter var att det behövs tid, tillräckligt med utbildning och mod för att genomföra existentiella samtal. För att kunna utveckla mod behöver de känna stöd från kollegor och från organisationen, men även få möjlighet att reflektera över sina egna förmågor. De behöver också utbildning i samtalsmetodik för att öka sitt självförtroende att genomföra samtal, samt tillräckligt med tid för att genomföra existentiella samtal med patienterna på ett tillfredställande sätt. Att kunna samtala med patienter om existentiella frågor är väsentligt för att ge en personcentrerad omvårdnad. Utbildning i existentiella samtal och praktisk träning bör därför ingå som en naturlig del i grundutbildningen för sjuksköterskor. Slutsatsen är att både tid, utbildning och mod behövs för att existentiella samtal ska bli av.

Place, publisher, year, edition, pages
Kristianstad: Kristianstad University Press, 2020. p. 38
Series
Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan, ISSN 1652-9979 ; 2
Keywords
Allmän litteraturstudie, upplevelser, sjuksköterskor, undersköterskor, existentiella samtal, palliativ vård
National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:hkr:diva-21481 (URN)
Available from: 2021-01-04 Created: 2021-01-04 Last updated: 2021-01-05Bibliographically approved
Trogu, G., Manattini, A., Renn-Żurek, A., Modrzejewska, D., Woźnicka, E., Popovici, S., . . . Virbalienė, A. (2020). Limitations in caring older persons: related to existential loneliness encountered by healthcare professionals.
Open this publication in new window or tab >>Limitations in caring older persons: related to existential loneliness encountered by healthcare professionals
Show others...
2020 (English)Report (Other academic)
Publisher
p. 38
National Category
Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hkr:diva-21447 (URN)
Funder
EU, European Research Council, 2019-1-PL01-KA202-064933
Available from: 2020-12-21 Created: 2020-12-21 Last updated: 2020-12-21Bibliographically approved
Olsson Möller, U., Pranter, C., Hagelin, C. L., Beck, I., Malmström, M., Fürst, C. J. & Rasmussen, B. H. (2020). Using cards to facilitate conversations about wishes and priorities of patients in palliative care. Journal of Hospice and Palliative Nursing, 22(1), 33-39
Open this publication in new window or tab >>Using cards to facilitate conversations about wishes and priorities of patients in palliative care
Show others...
2020 (English)In: Journal of Hospice and Palliative Nursing, ISSN 1522-2179, E-ISSN 1539-0705, Vol. 22, no 1, p. 33-39Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

To avoid discomfort, health care professionals may hesitate to pursue conversations about end of life with patients. Certain tools have the potential to facilitate smoother conversations in this matter. The objective was to explore the experiences of patients in palliative care in using statement cards to talk about their wishes and priorities. Forty-six cards with statements of wishes and priorities were developed and tested for feasibility with 40 participants, who chose the 10 most important cards and shared their thoughts about the statements and conversation. Data from individual interviews and field notes were analyzed using content analysis. One category describes practical aspects of using the cards including the relevance of the content and the process of sorting the cards. The second category describes the significance of using the cards including becoming aware of what is important, sharing wishes and priorities, and reflecting on whether wishes and priorities change closer to death. The cards helped raise awareness and verbalize wishes and priorities. All statements were considered relevant. The conversations focused not only on death and dying, but also on challenges in the participants' current life situation. For the most ill and frail participants, the number of cards needs to be reduced.

National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:hkr:diva-20153 (URN)10.1097/NJH.0000000000000607 (DOI)31770159 (PubMedID)
Note

Forskningsfinansiär: Kamprad Family Foundation and Mats Paulsson Foundation, Sweden.

Available from: 2019-12-10 Created: 2019-12-10 Last updated: 2021-01-20Bibliographically approved
Sjöberg, M., Beck, I., Rasmussen, B. H. & Edberg, A.-K. (2018). Being disconnected from life: meanings of existential loneliness as narrated by frail older people. Aging & Mental Health, 22(10), 1357-1364
Open this publication in new window or tab >>Being disconnected from life: meanings of existential loneliness as narrated by frail older people
2018 (English)In: Aging & Mental Health, ISSN 1360-7863, E-ISSN 1364-6915, Vol. 22, no 10, p. 1357-1364Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

OBJECTIVES: This study illuminated the meanings of existential loneliness (EL) as narrated by frail older people.

METHOD: Data were collected through individual narrative interviews with 23 people 76-101 years old receiving long-term care and services. A phenomenological hermeneutical analysis was performed, including a naïve reading and two structural analyses as a basis for a comprehensive understanding of EL.

RESULT: Four themes were identified related to meanings of EL: (1) being trapped in a frail and deteriorating body; (2) being met with indifference; (3) having nobody to share life with; and (4) lacking purpose and meaning. These intertwined themes were synthesized into a comprehensive understanding of EL as 'being disconnected from life'.

CONCLUSION: Illness and physical limitation affects access to the world. When being met with indifference and being unable to share one's thoughts and experiences of life with others, a sense of worthlessness is reinforced, triggering an experience of meaninglessness and EL, i.e. disconnection from life. It is urgent to develop support strategies that can be used by health care professionals to address older people in vulnerable situations, thereby facilitating connectedness.

Keywords
Existential loneliness, frail, interviews, older people, phenomenological hermeneutical method
National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:hkr:diva-17090 (URN)10.1080/13607863.2017.1348481 (DOI)000455491500016 ()28714734 (PubMedID)
Available from: 2017-08-15 Created: 2017-08-15 Last updated: 2022-11-01Bibliographically approved
Sjöberg, M., Beck, I., Rasmussen, B. H. & Edberg, A.-K. (2017). Being disconnected from life - meanings of existential loneliness as narrated by frail older people. In: : . Paper presented at The 21ST IAGG World Congress of Gerontology & Geriatrics Global Aging and Health: Bridging Science, Policy, and Practice.
Open this publication in new window or tab >>Being disconnected from life - meanings of existential loneliness as narrated by frail older people
2017 (English)Conference paper, Poster (with or without abstract) (Other academic)
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hkr:diva-17135 (URN)
Conference
The 21ST IAGG World Congress of Gerontology & Geriatrics Global Aging and Health: Bridging Science, Policy, and Practice
Available from: 2017-08-28 Created: 2017-08-28 Last updated: 2022-11-01Bibliographically approved
Blomqvist, K. & Beck, I. (2017). Personcentrerade processer. In: Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk (Ed.), Omvårdnad & äldre: (pp. 73-87). Lund: Studentlitteratur
Open this publication in new window or tab >>Personcentrerade processer
2017 (Swedish)In: Omvårdnad & äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, p. 73-87Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur, 2017
National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:hkr:diva-17271 (URN)978-91-44-10279-5 (ISBN)
Available from: 2017-09-18 Created: 2017-09-18 Last updated: 2017-09-18Bibliographically approved
Beck, I. & Blomqvist, K. (2017). Teori och modeller som stöd för personcentrerade möten. In: Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk (Ed.), Omvårdnad & Äldre: (pp. 49-60). Lund: Studentlitteratur
Open this publication in new window or tab >>Teori och modeller som stöd för personcentrerade möten
2017 (Swedish)In: Omvårdnad & Äldre / [ed] Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell, Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur, 2017, p. 49-60Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur, 2017
National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:hkr:diva-17264 (URN)978-91-44-10279-5 (ISBN)
Available from: 2017-09-14 Created: 2017-09-14 Last updated: 2017-09-14Bibliographically approved
Beck, I., Olsson Möller, U., Malmström, M., Klarare, A., Samuelsson, H., Lundh Hagelin, C., . . . Fürst, C. J. (2017). Translation and cultural adaptation of the Integrated Palliative care Outcome Scale including cognitive interviewing with patients and staff. BMC Palliative Care, 16(1), Article ID 49.
Open this publication in new window or tab >>Translation and cultural adaptation of the Integrated Palliative care Outcome Scale including cognitive interviewing with patients and staff
Show others...
2017 (English)In: BMC Palliative Care, E-ISSN 1472-684X, Vol. 16, no 1, article id 49Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

BACKGROUND: To expand our clinical and scientific knowledge about holistic outcomes within palliative care, there is a need for agreed-upon patient-reported outcome measures. These patient-reported outcome measures then require translation and cultural adaptation, either from country-specific languages to English, or the other way around. The aim of this study was to translate and cross-culturally adapt the Integrated Palliative care Outcome Scale (IPOS) to the Swedish care context.

METHODS: Swedish versions of IPOS Patient and IPOS Staff were developed and culturally adapted using recommended guidelines including cognitive interviews with patients (n = 13) and staff (n = 15) from different care contexts including general and specialised palliative care.

RESULTS: The comprehension and judgement difficulties identified in the pre-final patient and staff versions were successfully solved during the cognitive interviewing process. IPOS was well accepted by both patients and staff, none of the questions were experienced as inappropriate, and all questions were judged important.

CONCLUSIONS: In this study, we translated and culturally adapted the patient and staff versions of IPOS, and demonstrated face and content validity and acceptability of the scale through cognitive interviewing with patients and staff within residential care facility, surgical and specialised palliative home care units. Cognitive interviewing in parallel with patients and staff in rounds, with tentative analysis in between, was a suitable method for identifying and solving challenges with comprehension and evaluation in the pre-final version of IPOS. The Swedish IPOS is now available for use in a variety of clinical care settings.

Keywords
Cognitive interviewing, IPOS, Outcome measurement, Palliative care, Patient-reported outcome measures, Validity
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hkr:diva-17263 (URN)10.1186/s12904-017-0232-x (DOI)000410356000001 ()28893215 (PubMedID)
Available from: 2017-09-14 Created: 2017-09-14 Last updated: 2024-01-17Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-7790-6906

Search in DiVA

Show all publications