Antalet människor har under de senaste 50 åren ökat från tre till nästan åtta miljarder. Samtidigt har livsstilen i rikare delar av världen bidragit till att vi i dag överutnyttjar jordens resurser. Hur ska vi leva och fördela jordens resurser så att också framtida generationer kan få ett bra liv här på jorden? Under de kommande tio åren måste vi se till att uppnå de 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Det är den handlingsplanen som ska stimulera till åtgärder och handlingskraft lokalt, nationellt och globalt. Hållbarhetsmålen är integrerade och beroende av varandra och därför måste samtliga mål uppnås för att vår framtida samhällsutveckling ska bli hållbar. Det handlar om att vi människor och alla andra livsformer ska kunna frodas på planeten Jorden i samklang med naturen. Hållbar utveckling - människa, miljö och samhälle är en lärobok avsedd för - studier i gymnasieskolans kurser (Gy11) inom ämnena biologi, geografi, naturkunskap och hållbart samhälle. Den är även lämpad som grundläggande lärobok i hållbar utveckling inom lärarutbildningen och tillgodoser de övergripande ­perspektiven miljö respektive hållbar utveckling, som ingår i all utbildning i skolan och högskolan. I dag bygger hållbar utveckling inte bara på ekologisk välfärd. Miljö- och klimatfrågor vävs samman med frågor och utmaningar inom många olika områden såsom demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Det är dock fortfarande kunskapen om sambanden i naturen som utgör grundbulten. Vi har alla ett ansvar att föra denna viktiga kunskap vidare till kommande generationer. Boken utgör ett värdefullt redskap för hur frågor om miljö och hållbar utveckling kan lyftas fram och få lösningar. Varje kapitel avslutas med ett antal fakta- och diskussionsfrågor.

Purpose – This paper aims to unveil how sustainability is integrated into the courses/programmes ofhigher education institutions. The research question addressed is: how do academics representing differentdisciplines cooperate and engage in the work of integrating sustainability into their teaching programmes.Design/methodology/approach – This paper draws upon the notions of practise variation andinstitutional work from institutional theory and empirically focusses on the case of Kristianstad University(Sweden). This case is based on an autoethnographic approach and illustrates the experiences shared by sixcolleagues, representing different disciplines, engaged in implementing sustainability in their courses/programmes.Findings – The findings highlight how academics representing different disciplines, with specific traditionsand characteristics, face the sustainability challenge. Despite being bound by similar sustainable developmentgoals, differences across disciplines need to be acknowledged and used as an asset if trans-disciplinarity is theultimate goal.Research limitations/implications – Although the intrinsic motivation of individuals to work withsustainability might be a strong driver, the implementation of sustainability within courses/programmes andacross disciplines requires joint efforts and collective institutional work.Practical implications – By highlighting how academics engage in the work of integratingsustainability, this study emphasizes that managers of higher education institutions need to account for thetime and additional resources needed to ensure that academics effectively cope with sustainability. Intrinsicmotivation may not last if organizational structures and leadership are not supportive on a practical level andin the long run.

Teachers need knowledge of species and species identification skills for teaching thestructure and function of ecosystems, and the principles of biodiversity and its role in sustainability.The aim of this study is to analyze Nordic student teachers’ views on the most ecient methodsand strategies to teach and learn species and species identification, and to find some trends abouthow well their views are reflected in a species identification test. Student teachers in Finland,Norway, and Sweden (N = 426) answered a questionnaire consisting of fixed and open-endedquestions, and a species identification test. An analysis of variance, Chi-Square, and t-test were usedfor quantitative data and an inductive content analysis for qualitative data. Results showed thatoutdoor teaching and learning methods are more ecient than indoor methods. The majority ofstudent teachers considered outdoor experiential learning with living organisms as the most ecientteaching and learning method. Student teachers who highlighted outdoor experiential learning andoutdoor project work as their most ecient methods received significantly better results in the speciesidentification test than the others. Field trips and fieldwork were emphasized as the most importantsources in schools and universities, while the Internet was the most important source among media.The student teachers underlined teachers’ expertise in the form of in-depth understanding of subjectsand supervising skills for ecient teaching both outdoors and indoors. Therefore, teaching andlearning of species and species identification as the practical part of biodiversity and sustainabilityeducation is emphasized as an integral part of teacher education programs.

Progressionsplaner avseende studenters färdigheter i informationskompetens är alltjämt föremål för diskussion i högre utbildning. Föreliggande projekt tar avstamp i problematiken kring varför studenter inom förskollärarutbildningen nästan genomgående ”väljer bort” kvantitativ metod i samband med planeringen och skrivandet av examensarbetet. I utbildningen har det uppdagats att studenter i förberedande terminer inte erbjöds lärandetillfällen att tillägna sig övning i moment som informationskompetens (IK) och beskrivande statistik på basnivå. I arbetet att göra studenterna nyfikna på kvantitativ vetenskaplig metod och känna en större säkerhet att tillgodogöra sig sådana texter genomfördes samplanerade workshops i två delprov under termin 4.

Studenterna tilldelades en vetenskaplig artikel inom området hållbar utveckling kopplat till förskolepraktiken som lästes och analyserades med handledning av undervisande lärare och bibliotekarier. Efter workshopen i att söka, samla och värdera vetenskapliga kvantitativa artiklar valde studenterna ut en egen artikel. Arbete skedde parvis och studenterna fick i uppgift att sammanfatta texten och processen om hur de sökt fram den vetenskapliga texten, samt delge den aktuella forskningsfrågan tillsammans med tillhörande kvantitativa metod- och resultatbeskrivning.

Studenterna ombads också redogöra för vilken ny kunskap som genererats i deras lärande och konstruktivt reflektera kring etiska och kritiska aspekter på texten. Slutresultatet blev ett vetenskapligt paper som kurskamrater opponerade på vid ett muntligt examinationstillfälle.Det vittnades i utvärderande studentreflektioner om önskemål av artikelsöksövningar i mindre grupper och ytterligare vägledning i vetenskapligt rapportskrivande i samband med skrivande av uppsatsplan och genomförande av sista terminens examensarbete. Studenternas reflekterande utsagor tolkas som positiva och värdefulla gällande innehåll och upplägg av aktuellt moment i delproven termin 4.

En av framgångsfaktorerna utgjordes av att studenterna gavs möjlighet att tillämpa sina nyförvärvade kunskaper i flera olika situationer, på ett varierat sätt med flera olika lärare. Tillämpning avseende projektarbete och rapportskrivande kan ses som utvecklingspotential i framtidens högre utbildning.

People’s knowledge about nature, their interest in nature, their nature experiences, and their values and emotions regarding nature are factors that promote people’s positive views on environmental issues and sustainability. Knowing the variation and patterns in teachers’ and student teachers’ views is an essential step in considering the ways in which sustainability might be interpreted and enacted in schools and in teacher education. The aim of this study is to analyze student teachers’ views on the importance of species and species identification in general and as a part of their professional development regarding their understanding of biodiversity and sustainability. A total of 426 student teachers in Finland, Norway, and Sweden answered a questionnaire consisting of fixed and open-ended questions. Mixed methods were used: t test and analysis of variance for quantitative data and inductive and deductive, model-based content analysis for qualitative data. According to the majority of student teachers (85%), both species identification and biodiversity are important for sustainability; species identification in general was important to 58% of them. Their statements about importance contained mostly ecological views (46%), followed by emotional (17%), educational (16%), and utilitarian (11%) views. The remainder of the student teachers’ statements (10%) contained negativistic or indifferent views. The reasons for the low percentage of educational views are discussed. The implications of the results for teacher education worldwide are emphasized, especially the importance of those teaching methods that have the potential to increase student teachers’ understanding of sustainability.

This study aims to find higher education students’ perceptions about environmental issues and how the perceptions are related to perceptions of media coverage. This study investigates higher education students’ perceptions of the seriousness of environmental issues and their relation to perceptions of media coverage. Higher education students perceived a global problem, lack of clean water, as most serious environmental problem. Media has had an effect on students’ perceptions on environmental issues: when students perceived the problem as serious they also perceived the information in media concerning it appropriate. Students perceived that the media underestimate and obscure some environmental problems such as biological diversity and global warming. It was concluded that higher education educators need more knowledge of students’, future decision makers’ concerns and perceptions about environmental issues to develop more effective teaching practices in higher education. Through education environmental issues literacy, which is a precursor for engaged protection of the environment, can be fostered. This study offers some insights into higher education students’ perceptions of the media’s role in environmental issues.