The paper is authored by Michael Johansson, Thore Soneson, Kerstin Ahlqvist, Barbro Bruce, and Camilla Siotis Ekberg and titled VR Situated Simulations. Here, the authors discusses experiences from developing mediated learning situations in a VR-filmedcontext. They argue for how such productions require approaches based on co-designand innovative team constellations including knowledge and skills from different areasto join forces for adequate VR solutions. In the chapter, the authors describe the processof developing VR learning situations by being inspired by related studies in the fieldof collaborative design, where various stakeholders were engaged in different parts ofthe production; from scriptwriting for interactive media, to creating and editing specificcase studies in an interactive VR format, and, also, gathering students’ experiences ofthe scripts and case studies. Based on this, the authors argue that 3D environments forreflection and discussion can be combined to form a common knowledge base in differentfields of application, e.g. in the areas of education and Human Resources. Further, it isemphasised that simulations of authentic and real situations have an immersive potentialto create pedagogical innovations

Children with a history of developmental language disorder (DLD) entering school are a challenge for classroom teachers. Teachers are often not very familiar with DLD, and language difficulties in school age children are often not obvious in context-supported everyday language. However, their language is still vulnerable. The teachers' way of talking with four children with DLD, two with predominantly production difficulties and stronger language comprehension and two with language comprehension difficulties were studied in two types of context, differing in their degree of structure. Variables for a quantitative analysis were number of words per minute and mean length of utterance (MLU) in words for both teachers and children, and the number of questions asked by the teacher. A qualitative analysis focused on identifying typical characteristics depending on context and the child's type of difficulties. In both contexts the teachers talked more than the children, but the difference was smaller in the less structured context, mainly because the children talked more. The two children with predominantly production difficulties seemed to take advantage of the opportunities to take initiatives offered in the less structured context. The children with comprehension difficulties function better in the more structured context, where their comprehension difficulties were less obvious. Studies with more rigorous design analysing more aspects of teacher's interactive behavior in different contexts and with children with different linguistic profiles are needed to provide teachers with information to raise their awareness of how to provide support adapted to the linguistic profiles of children with DLD.

Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund ingår i en serie förskolelitteratur. Omsorg är grundläggande i förskolans pedagogik och en viktig sida av alla mänskliga relationer. Den ska enligt läroplanen prägla verksamheten, och barn i förskolan ska erbjudas en trygg omsorg.

Omsorg är också en viktig del i kunskapsrepertoaren hos dem som arbetar i förskolan, en kunskap som ofta förblir ”tyst” och svår att dela och utveckla utan ett gemensamt språk för det man gör.

I boken Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund utforskas omsorg i förskolan som fenomen och begrepp ur olika perspektiv. Här ges både nya kunskaper och ett bidrag till förskolans professionella språk för arbete med omsorg.

Boken vänder sig både till studerande på förskollärarutbildningar och till verksamma pedagoger i förskolan.

Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund ingår i en serie förskolelitteratur. Omsorg är grundläggande i förskolans pedagogik och en viktig sida av alla mänskliga relationer. Den ska enligt läroplanen prägla verksamheten, och barn i förskolan ska erbjudas en trygg omsorg.

Omsorg är också en viktig del i kunskapsrepertoaren hos dem som arbetar i förskolan, en kunskap som ofta förblir ”tyst” och svår att dela och utveckla utan ett gemensamt språk för det man gör.

I boken Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund utforskas omsorg i förskolan som fenomen och begrepp ur olika perspektiv. Här ges både nya kunskaper och ett bidrag till förskolans professionella språk för arbete med omsorg.

Boken vänder sig både till studerande på förskollärarutbildningar och till verksamma pedagoger i förskolan.

Det specialpedagogiska perspektivet på professionellt lärarskap handlar om att utgå från de förutsättningar, resurser och drivkrafter som varje barn har.

Lärares synsätt och förhållningssätt har stor betydelse för barns och elevers möjligheter att utvecklas till nyfikna och lärande människor. Som lärare behöver man förhålla sig till läroplaner och styrdokument och samtidigt lyssna på, läsa av och bekräfta barnen och eleverna, inte minst i situationer där man blir utmanad i sin lärarroll. Utmaningarna driver varje lärares professionella utveckling, vilket förutsätter självkännedom, mod att våga se och höra sig själv samt en beredskap att anpassa, utveckla och förändra sitt förhållningssätt utifrån barnen.

Den här boken vänder sig till lärare på alla stadier, från förskolan till gymnasieskolan. Det pedagogiska uppdraget och stöd i och för lärandet tas upp i förhållande till respektive skolform. Ett särskilt fokus riktas på relationer och samspel, språk och kommunikation samt samtal och kollegial handledning.

För att lyfta fram betydelsen av lärandemiljön, språket och pedagogiken, och för att komma bort från ett ensidigt fokus på barnets/elevens språkliga förmåga, presenterar författarna i den här boken ett i sammanhanget helt nytt begrepp:  språklig sårbarhet. 

Den språkliga sårbarheten uppstår som en obalans mellan barnets/elevens språkliga förutsättningar och de förväntningar som ställs på språklig förståelse och uttrycksförmåga i kunskapsutveckling och kamratrelationer. Det innebär att sårbarheten ökar i takt med att de språkliga kraven i skolan blir högre. Samtidigt blir den mer dold i kraft av att den inte längre gör sig påmind i uttalet. 

Boken presenterar både typisk språkutveckling och olika typer av hinder och utmaningar med fokus på pedagogiska möjligheter. Ett centralt inslag är lärares språkliga medvetenhet i syfte att möjliggöra och främja samverkan och samsyn mellan olika professioner. 

Språklig sårbarhet i förskola och skola vänder sig till lärare, specialpedagoger, speciallärare och logopeder – verksamma såväl som studerande – samt till alla inom elevhälsa och med ledaransvar.