hkr.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Publikationer (10 of 18) Visa alla publikationer
Edvardsson, J., Godhe, A.-L. & Magnusson, P. (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Digitalisering, literacy och multimodalitet
2018 (Svenska)Bok (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Elevernas digitala kompetens i skolans olika ämnen betonas starkt i de reviderade läroplanerna från 2017, och digitaliseringens betydelse för lärande är en nyckelfråga för lärare, skolledare och samhället i stort. Men vad innebär digitaliseringen i skolan? Hur kan den bli en del av elevernas literacyutveckling? Och vad kan de ökade möjligheterna att uttrycka sig multimodalt betyda för elevernas lärande och lärarens undervisning?

Författarna resonerar kring digitaliseringen av skolan och tar upp såväl potentiellt positiva som negativa aspekter. De sätter teorier kring digitalisering och dess inverkan på mänsklig kommunikation i relation till läsande, skrivande och samtalande samt diskuterar hur olika modaliteter – bilder, ljud, text – kan samverka i klassrumsarbete och undervisning.

För att ge en tydlig bild av vad digitaliseringen kan innebära för lärarens planering, genomförande av undervisningen och efterarbete ges konkreta exempel från ämnena svenska och historia i gymnasiets årskurs 1.

Digitalisering, literacy och multimodalitet vänder sig till en bred grupp av lärare och lärarstudenter med intresse för digitaliseringens möjligheter och utmaningar.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Studentlitteratur AB, 2018. s. 114
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-17889 (URN)978-91-44-11736-2 (ISBN)
Tillgänglig från: 2018-02-21 Skapad: 2018-02-21 Senast uppdaterad: 2018-03-28Bibliografiskt granskad
Magnusson, P. (2016). Multiliteracies i lärande och undervisning. Skolverket
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Multiliteracies i lärande och undervisning
2016 (Svenska)Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Ort, förlag, år, sidor
Skolverket, 2016. s. 9
Serie
Läslyftet
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-15585 (URN)
Tillgänglig från: 2016-06-30 Skapad: 2016-06-30 Senast uppdaterad: 2016-10-12Bibliografiskt granskad
Magnusson, P. (2016). Multimodalt meningsskapande. Skolverket
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Multimodalt meningsskapande
2016 (Svenska)Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Ort, förlag, år, sidor
Skolverket, 2016. s. 9
Serie
Läslyftet
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-15584 (URN)
Tillgänglig från: 2016-06-30 Skapad: 2016-06-30 Senast uppdaterad: 2016-10-12Bibliografiskt granskad
Magnusson, P., Albin, Å., Bengtsson, S., Bondesson, L., Cronert, E. & Nilsson, J. (2016). "Nu sätter vi ord på det, ryggraden har flyttat till huvudet": kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt som beprövad erfarenhet i fritidshemsverksamheten. Skolportens nättidskrift Undervisning & Lärande (13)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>"Nu sätter vi ord på det, ryggraden har flyttat till huvudet": kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt som beprövad erfarenhet i fritidshemsverksamheten
Visa övriga...
2016 (Svenska)Ingår i: Skolportens nättidskrift Undervisning & Lärande, nr 13Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Abstract [sv]

Artikeln beskriver ett utvecklingsarbete bedrivet i fritidshemsverksamhet. Syftet var att genom kollegialt lärande utveckla ett språkutvecklande förhållningssätt i verksamheten. Arbetet genomfördes under tre terminer och dokumentationen utgörs av anteckningar från observationer och samtalsträffar samt ljudinspelning från ett återkopplande samtal inspirerat av ”stimulated recall”. Resultatet bekräftar tidigare forsknings beskrivningar av fritidsverksamhet som en verksamhet som under senare år påverkats av organisatoriska förändringar och som en miljö för informellt lärande och processinriktad didaktik. Resultatet visar också på möjligheter att utveckla fritidshemsverksamhetens särskilda karaktär genom kollegialt lärande och strävan efter vetenskaplig grund. Utvecklingsarbetet bidrog till att stärka fritidslärarnas yrkesroll och öka deras medvetenhet om språkets betydelse för lärande.

Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-15771 (URN)
Tillgänglig från: 2016-08-23 Skapad: 2016-08-23 Senast uppdaterad: 2017-05-09Bibliografiskt granskad
Magnusson, P. (2016). Poesi som multimodalt meningsskapande. Svenskläraren: Tidskrift för svenskundervisning (3)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Poesi som multimodalt meningsskapande
2016 (Svenska)Ingår i: Svenskläraren: Tidskrift för svenskundervisning, ISSN 0346-2412, nr 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Nationell ämneskategori
Språk och litteratur
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-15951 (URN)
Tillgänglig från: 2016-09-09 Skapad: 2016-09-09 Senast uppdaterad: 2016-09-27Bibliografiskt granskad
Magnusson, P. (2015). Den skönlitterära texten: ett meningserbjudande i mångfalden. Tidskrift för litteraturvetenskap, 46(2-3), 67-78
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Den skönlitterära texten: ett meningserbjudande i mångfalden
2015 (Svenska)Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, Vol. 46, nr 2-3, s. 67-78Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Due to developments in media technology, the textworlds of today are undergoing a series of rapid changes. The aim of this article is to suggest multimodal theory formation as a theory ofmeaning-making in schools, and to discuss the consequences regarding the way in which fiction is viewed in education. Meaning-making is considered a process wherein one acquires, but also changes and develops, experiences. In other words, meaning-making is regarded as a form of design. When meaning-making is considered as multimodal, nonhierarchical and ecological, this will necessarily impact our conception of fiction. The article draws on my doctoral thesis in which empirical material showed similarities in pupils’ meaning-making regardless of mode and media. Reading fiction plays a strong role in Swedish curriculum, but this role needs to be discussed and strongly problematized. Drawing on multimodal theory formation and discussions among contemporary literature scholars, the article does not support the conception of fictional literature as exclusive and special. Rather, the arguments used for fictional literature also apply to other modes of meaning-making in other media than the printed verbal text. Swedish steering documents show a lack of conceptual resources for understanding the processes of contemporary meaning-making. The article argues that the challenges presented by contemporary methods of meaning-making should be recognized in schools, and should lead to a questioning of the role of fiction in the Swedish curriculum. When using multimodal theory formation to understand contemporary communication, fiction is revealed as only one way, among others, to make meaning.

Nyckelord
Meaning-making, epistemology of fiction, design
Nationell ämneskategori
Litteraturvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-15179 (URN)
Tillgänglig från: 2016-01-11 Skapad: 2016-01-11 Senast uppdaterad: 2017-11-30Bibliografiskt granskad
Magnusson, P. (2015). Ett multiliteracies-perspektiv på läsutvecklingsarbete. In: Christina Olin-Scheller, Michael Tengberg (Ed.), Svensk forskning om läsning och läsundervisning: (pp. 69-82). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Ett multiliteracies-perspektiv på läsutvecklingsarbete
2015 (Svenska)Ingår i: Svensk forskning om läsning och läsundervisning / [ed] Christina Olin-Scheller, Michael Tengberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2015, s. 69-82Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2015
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-15175 (URN)9789140688446 (ISBN)
Tillgänglig från: 2016-01-11 Skapad: 2016-01-11 Senast uppdaterad: 2016-01-12Bibliografiskt granskad
Magnusson, P. (2015). Meaning-making from different modes and media. In: : . Paper presented at 10th IAIMTE Conference 2015: Languages, Literatures, and Literacies Odense, 3-5 juni 2015 Conference theme: Languages, literatures, and literacies in L1 research and education.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Meaning-making from different modes and media
2015 (Engelska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [en]

Background: the presentation is part of a Ph. D project concluded in October 2014 with the overall aims to investigate and conceptualize meaning-making in school in the frame of multimodal theory. It describes and analyzes meaning-making and design in learning with meaning-offerings from different modes and media from the students’ perspective.  Research question: What similarities and differences can be made visible in meaning-making from different modes and media when using analytical tools inspired by a multimodal theoretical framework? 

Theoretical framework: From a socio-cultural perspective, multimodal theory formation is used to find suitable tools and concepts for developing teaching and learning. Meaning-making is seen as multimodal, non-hierarchical and ecological drawing on Kress and van Leeuwen (2001), Kress (2010), Jewitt (ed. 2014), McLuhan (1999). Analytical tools: the Learning Design Sequence developed by Selander (2008), the wheel of multimodality inspired by the New London Group (2000), and the pedagogy of multiliteracies developed by Kalantzis and Cope (2012). 

Methodology: The study is a design study combined with an ethnographic inspired approach. In cooperation with the teacher the groups, tasks, instructions and timings were set in order to get data that will show meaning-making through different modes and media. In order to widen the base for explanation data was collected and documented through observations and audio and video recordings. Recordings were transcribed both verbally and multimodally and analyzed using the analytical tools mentioned above. 

Data: Audio and video recordings from lessons over three days in in an upper secondary school in a class taking social sciences and media courses. 

Results: The study shows that it is possible to use multimodal theory formation in order to describe and analyze the students’ meaning-making. Both similarities and differences are made visible. When discussions are described as multiliteracies processes and are looked upon as a learning sequence it is obvious that lack of clarity and lack of guidance are obstacles for learning. The tools make it possible to explain and to systemize the data which can be interpreted in a multimodal frame. The multimodal data collection gives a wide understanding of what is going on during the discussions.  

Nyckelord
Multimodality, multiliteracies, meaning-making, meaning-offering
Nationell ämneskategori
Språk och litteratur Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-15186 (URN)
Konferens
10th IAIMTE Conference 2015: Languages, Literatures, and Literacies Odense, 3-5 juni 2015 Conference theme: Languages, literatures, and literacies in L1 research and education
Tillgänglig från: 2016-01-12 Skapad: 2016-01-12 Senast uppdaterad: 2016-01-12Bibliografiskt granskad
Magnusson, P. (2015). Multimodalt meningsskapande i modersmålsämnet. In: : . Paper presented at Nordiska konferensen för modersmålsdidaktik 5 | NNMF5 Vasa, 3-4 december Tema: Framtida berättelser.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Multimodalt meningsskapande i modersmålsämnet
2015 (Svenska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

I presentationen diskuteras förutsättningar för multimodalt meningsskapande i den svenska gymnasieskolans svenskämne. Vilket utrymme ges i styrdokumenten för ett multimodalt meningsskapande och vad erkänns som lärande? I en översiktlig analys utifrån en multimodal teoriram av styrdokumenten för svenskämnet i Gy 11 pekas på möjligheter att utveckla förutsättningarna för ett multimodalt meningsskapande i svenskämnet (Magnusson, 2014). Genom att utgå från multimodal teori och begrepp som används i multimodal teoribildning synliggörs de förändrade förutsättningar för meningsskapandet som, bland annat på grund av den snabba medieteknologiska utvecklingen, är en reell utmaning i nutidens skola.

Utifrån ett pågående analysarbete av elevarbeten i gymnasieskolans valbara kurs Skrivande belyses möjligheter att diskutera meningsskapande på generell och mer specifik nivå (Tønnessen, 2011). På den generella nivån används begreppet multiliteracies (Kalantzis & Cope, 2012) och för specifik nivå är utgångspunkten de olika teckenvärldarnas/teckensystemens (eng. mode) specifika resurser baserat på Kress och van Leeuwen (2001) och Kress (2010). I det praktiska exemplet används multimodal teoribildning och begrepp för att analysera en lyrikuppgift avseende uppgiftens möjligheter och elevernas val av lösningar. Därefter diskuteras elevernas uppgiftslösningar ur ett bedömningsperspektiv. Om och hur bedömning av det multimodala meningsskapandet sker och i vilken grad multimodalt meningsskapande erkänns som lärande (Selander & Kress, 2010) är en central del i inlemmandet av en icke-hierarkisk och medieekologisk syn på meningsskapandet i skolan. I presentationen ligger också en problematisering av frågan om modersmålsämnets möjligheter, och ansvar, för utvecklandet av multimodalt meningsskapande.

 

Referenser

Magnusson, Petra (2014). Meningsskapandets möjligheter. Multimodal teoribildning och multiliteracies i skolan. Diss. Malmö: Malmö högskola.

Kalantzis, Mary & Cope, Bill (2012). Literacies. Port Melbourne, Vic: Cambridge University Press.

Kress, Gunther R. (2010). Multimodality, A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge.

Selander, Staffan, & Kress, Gunther (2010). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts.

Tønnessen, Elise Seip (2011). Multimodal textkompetense og dataspill. I Ellvin, Madeleine, Skar, Gustav & Tengberg, Michael (Red.), Svenskämnet i förändring. Perspektiv på de nya kurs- och ämnesplanerna. Svensklärarföreningens årsskrift 2011, Svensklärarserien 234.

Nyckelord
Meningsskapande, multiliteracies, bedömning
Nationell ämneskategori
Språk och litteratur Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-15187 (URN)
Konferens
Nordiska konferensen för modersmålsdidaktik 5 | NNMF5 Vasa, 3-4 december Tema: Framtida berättelser
Tillgänglig från: 2016-01-12 Skapad: 2016-01-12 Senast uppdaterad: 2016-01-12Bibliografiskt granskad
Magnusson, P. (2015). Ämne och språk i samspel. Skolverket
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Ämne och språk i samspel
2015 (Svenska)Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Ort, förlag, år, sidor
Skolverket, 2015. s. 10
Serie
Läslyftet
Nationell ämneskategori
Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-15583 (URN)
Projekt
Läslyftet
Tillgänglig från: 2016-06-30 Skapad: 2016-06-30 Senast uppdaterad: 2017-04-10Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-5871-0214

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer