Boken är en reviderad upplaga som uppdaterats enligt de nya läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan och den beskriver och analyserar den betygsskala och de kunskapskrav som började gälla hösten 2011. Ambitionen med revisionen från statens sida är att skapa förutsättningar för en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning i landet. Men vad kommer revisionen att innebära för lärare och elever? Kommer lärares bedömningar och betygsättning att bli rättvisa och likvärdiga genom revisionen av kursplaner och en ny, mer differentierad betygsskala? Detta är centrala frågor i boken.

Boken är viktig för blivande och yrkesverksamma lärare, rektorer, föräldrar och andra med anknytning till och intresse för en väl fungerande och rättssäker svensk skola.

Få frågor inom svensk skolpolitik har blivit så grundligt utredda och diskuterade som betygen. En förklaring kan vara att betygsättning är en viktig men svår uppgift för lärare. Lärare är skyldiga att sätta betyg på sina elever från skolår 8. Betygen är dessutom betydelsefulla för elevens fortsatta studiemöjligheter och framtida studie- och yrkesval. Kring mitten av 1990-talet infördes dagens betygssystem, som fick beteckningen mål- och kunskapsrelaterat.

This article focus on how teachers’ experience the criterion-referenced grading system as a phenomenon and consists of one of three themes from a thesis titled Not yet passed: How teachers’ experience a criterion-referenced grading system and what they say about its use in Swedish secondary schools. The empirical study was carried out as semi-structured audiotaped interviews with thirty qualified teachers, in the subjects English, Maths and Swedish, who all had experiences of assessing and grading according to the new grading system. Teachers in just these subjects are the only ones that have national tests as a support for grading their students. This theme has a phenomenographic approach. The results are described in four hierarchically arranged categories. The results show that the new criterionreferenced grading system in secondary schools in Sweden seems to function unsatisfactorily. Teachers seem not to have grasped the assumptions underlying the grading system. The change from grading based on quantitative aspects of knowledge to qualitative ones, was evidently too big a step. Instead teachers’ assessments and gradings follow ingrained habits.