hkr.sePublikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Löfgren, Lena
Publikasjoner (10 av 19) Visa alla publikasjoner
Hansson, L. & Löfgren, L. (2016). Naturvetenskap i förskolan genom att "fånga tillfället": en problematiserande diskussion. In: Susanne Thulin (Ed.), Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser (pp. 153-168). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Naturvetenskap i förskolan genom att "fånga tillfället": en problematiserande diskussion
2016 (svensk)Inngår i: Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv: kreativa lärandeprocesser / [ed] Susanne Thulin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 153-168Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-16361 (URN)9789140694669 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2016-12-27 Laget: 2016-12-27 Sist oppdatert: 2016-12-27bibliografisk kontrollert
Hansson, L., Löfgren, L. & Pendrill, A.-M. (2014). Att utgå från frågor och situationer i förskolans vardag: vilket naturvetenskapligt innehåll kan det leda till?. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, 10(1), 77-89
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Att utgå från frågor och situationer i förskolans vardag: vilket naturvetenskapligt innehåll kan det leda till?
2014 (svensk)Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 10, nr 1, s. 77-89Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Identifying and building on children’s questions and everyday situations is often discussed as a basis for science learning in preschool. With a starting point in such questions and situations, children should be given the opportunity to investigate and search for answers. What questions and situations do preschool teachers identify as possible bases for science learning? What science content is present? To what extent are the questions possible to investigate for children and preschool teachers through experiments and observations or theoretical studies? The paper presents children’s questions and everyday situations that might form the basis for science learning, as identified by preschool teachers taking part in a science in-service training course. Based on a content analysis, we discuss possibilities and difficulties that preschool teachers may face in their practice when they try to use these questions and situations as a basis for science learning.

Emneord
förskola, naturvetenskap, frågor, situationer, förskollärare
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-12092 (URN)
Tilgjengelig fra: 2014-06-10 Laget: 2014-06-10 Sist oppdatert: 2017-12-05bibliografisk kontrollert
Löfgren, L. & Lindborg, A. (2014). Det hjälper inte lärarutbildningen. Kristianstadsbladet (24/9), pp. B3
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Det hjälper inte lärarutbildningen
2014 (svensk)Inngår i: Kristianstadsbladet, ISSN 1103-9523, nr 24/9, s. B3-Artikkel i tidsskrift, News item (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
Abstract [sv]

”Fler sökte till dokusåpan Paradise Hotel förra året än till Lärarhögskolan”. Det som började som en rolig grej på underhållningssajten Lajkat.se slutade som en nyhet att ta på allvar. Något Lena Löfgren och Amanda Lindborg vänder sig emot.

HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-13011 (URN)
Tilgjengelig fra: 2014-09-25 Laget: 2014-09-25 Sist oppdatert: 2014-09-25bibliografisk kontrollert
Hansson, L., Löfgren, L. & Pendrill, A.-M. (2014). Science learning starting in everyday situations: preschool teachers evaluate different situations’ suitability. In: : . Paper presented at NFSUN-konferensen 2014, Helsingfors.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Science learning starting in everyday situations: preschool teachers evaluate different situations’ suitability
2014 (engelsk)Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

This article takes a starting point in the idea that science in preschool would benefit from starting with children’s questions and situations in preschool everyday life. In a previous study preschool teachers have collected such questions and everyday situations in their own preschool practice. A content analysis was performed resulting in a number of different categories describing the potential science content. With the present study we want to contribute to a deepened understanding of how preschool teachers view the possibility to work with science starting from different kinds of questions and situations in preschool everyday life. The data were collected in focus group interviews with preschool teachers who were asked to evaluate different questions/situations (collected in the previous study) in respect to the extent they could work as starting points for science learning situations. The results show that the preschool teachers put forward different kinds of reasons when discussing whether or not the questions/situations could work as a starting point for science learning. These reasons are discussed in relation to policy documents as well as earlier results in the research field concerning science and preschool.

HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-13247 (URN)
Konferanse
NFSUN-konferensen 2014, Helsingfors
Tilgjengelig fra: 2014-12-01 Laget: 2014-12-01 Sist oppdatert: 2014-12-01bibliografisk kontrollert
Löfgren, L. & Lindahl, B. (2013). Assessing young students' abilities in science. In: Proceedings from 2013 NARST Annual International Conference, April 6-9, Rio Grande, Puerto Rico, USA: . Paper presented at 86th NARST Annual International Conference, April 6-9, Rio Grande, Puerto Rico, USA.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Assessing young students' abilities in science
2013 (engelsk)Inngår i: Proceedings from 2013 NARST Annual International Conference, April 6-9, Rio Grande, Puerto Rico, USA, 2013Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-11003 (URN)
Konferanse
86th NARST Annual International Conference, April 6-9, Rio Grande, Puerto Rico, USA
Tilgjengelig fra: 2013-08-26 Laget: 2013-08-26 Sist oppdatert: 2016-01-12bibliografisk kontrollert
Jönsson, A., Ekberg, M., Lindahl, B. & Löfgren, L. (2013). Bedömning i NO: grundskolans tidiga år. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Bedömning i NO: grundskolans tidiga år
2013 (svensk)Bok (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Undervisning i biologi, fysik och kemi ska ge eleverna förutsättningar att bland annat ta ställning i frågor med naturvetenskapligt innehåll, genomföra undersökningar och använda begrepp för att beskriva och förklara olika fenomen och sammanhang. Men hur vet man i vilken utsträckning eleverna har utvecklat dessa förmågor? Och hur kan man stödja elevernas fortsatta utveckling?

I den här boken diskuteras vilka aspekter som ska bedömas i förhållande till de förmågor som beskrivs i kursplanerna för NO-ämnena samt hur bedömningen kan genomföras för att hjälpa eleverna att utveckla dessa förmågor. Huvudfokus ligger på strategier för formativ bedömning – hur man kommunicerar förväntningar till eleverna, ger konstruktiv återkoppling och låter eleverna arbeta med själv- och kamratbedömning – men boken tar även upp skriftliga omdömen, betyg, likvärdighet, nationella prov och sambedömning. 

Boken riktar sig i första hand till lärare, och blivande lärare, som undervisar i NO-ämnena i grundskolans årskurs 1–6. En stor del av innehållet är dock relevant även för andra årskurser och andra ämnen. Författarna har varit ansvariga för utvecklingen av Skolverkets diagnosmaterial i NO för årskurs 1–6 (DiNO) samt medverkar i konstruktionen av de nationella proven i biologi, fysik och kemi för årskurs 6.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2013. s. 170
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-10945 (URN)978-91-40-68218-5 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2013-08-16 Laget: 2013-08-16 Sist oppdatert: 2014-08-13bibliografisk kontrollert
Hansson, L., Löfgren, L. & Pendrill, A.-M. (2012). Förskollärare lyssnar efter barns frågor med ett naturvetenskapligt innehåll. In: : . Paper presented at Konferens nationellt nätverk för naturvetenskap i förskolan, Kristianstad, 11-12 oktober 2012.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Förskollärare lyssnar efter barns frågor med ett naturvetenskapligt innehåll
2012 (svensk)Konferansepaper, Publicerat paper (Annet vitenskapelig)
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-9940 (URN)
Konferanse
Konferens nationellt nätverk för naturvetenskap i förskolan, Kristianstad, 11-12 oktober 2012
Tilgjengelig fra: 2012-12-19 Laget: 2012-12-19 Sist oppdatert: 2014-07-25bibliografisk kontrollert
Löfgren, L. & Helldén, G. (2009). A longitudinal study showing how students use a molecule concept when explaining everyday situations. International Journal of Science Education, 31(12), 1631-1655
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>A longitudinal study showing how students use a molecule concept when explaining everyday situations
2009 (engelsk)Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 31, nr 12, s. 1631-1655Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

In this paper we present results from a 10-year (1997-2006) longitudinal study in which we, by interviews once or twice every year, followed how students, throughout the compulsory school, developed their understanding of three situations in which transformations of matter occur. We believe that students have to meet scientific ideas early in order to gradually, in social cooperation with classmates, friends, teachers, and other grown-ups, elaborate the meaning of a concept. We followed 23 students all born in 1990. In 1997 we introduced the idea of the particulate nature of matter. We have conducted interviews allowing students to explain the transformation of matter in fading leaves left lying on the ground, burning candles, and a glass of water with a lid on. In the interview at 16 years of age, less than one-fifth of the students use molecular ideas in scientifically acceptable ways. The overall conclusion is that most students do not connect the knowledge they gain in school about the particulate nature of matter to these everyday situations. On the other hand, the students seem capable of using a simple particle model and the model can help them understand the invisible gas state. The question of how to use this capability in order to develop students' scientific ideas is still not solved and more research is argued for.

Emneord
Longitudinal study, students, molecule concept, everyday situations
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-75 (URN)10.1080/09500690802154850 (DOI)000268611400003 ()
Tilgjengelig fra: 2009-01-12 Laget: 2009-01-12 Sist oppdatert: 2017-12-14bibliografisk kontrollert
Löfgren, L. (2009). Everything has its processes, one could say: a longitudinal study following students' ideas about transformations of matter from age 7 to 16. (Doctoral dissertation).
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Everything has its processes, one could say: a longitudinal study following students' ideas about transformations of matter from age 7 to 16
2009 (engelsk)Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

This thesis concerns students’ learning and meaning-making in science. The theoretical framework builds upon Human Constructivism. This perspective underlines the unique interplay that occurs between thinking, feeling, and acting in human meaning-making and also stresses the important role of language in learning processes.

The aim of the thesis is to learn more about how individual students develop their understanding of processes in which different kinds of transformations of matter occur. This aim is connected to the opinion that such knowledge can help in the development of teaching approaches leading to meaningful learning.

A ten year longitudinal study has been conducted in which 20 students’ conceptions of matter and its transformations have been followed from age 7 to 16. In interviews performed once or twice every year the students described and explained the transformations of matter in three situations: the future of fading leaves left lying on the ground, the disappearance of the wax of a burning candle, and the appearance of mist on the inside of the cover of a glass of water. As part of the study, an early (at the age of 7) introduction of the idea of the particulate nature of matter was made.

The study contributes to earlier studies on students’ ideas about transformations of matter by showing how students develop their ability to explain such processes in everyday situations. The study shows that students develop understanding of phenomena with a strong personal flavour. There is a spread in the students’ capability to use their experiences and the school science in productive ways to elaborate their ideas into more scientifically acceptable ones. This spread becomes greater during the compulsory school.

The study shows the young students’ competence to use a simple molecule concept in productive ways in their explanations of the situations but it also shows the older students’ difficulties in using the science taught in later school-years. A conclusion is that fundamental concepts, such as the particle model, could be introduced in early school-years but only if the concept is continuously worked on and elaborated.

Because of the longitudinal design the great impact of early experiences, both from family life and school, on students’ ideas is revealed. By following the individual students’ meaning-making over a ten year period and allowing them to comment on their own interview responses it becomes obvious that meaningful learning takes time.

Different kinds of longitudinal studies that can inform us further about students’ meaningful learning in relation to science curricula are asked for as a result of the findings of this study. Longitudinal studies that can reveal how students’ and/or teachers’ ideas about the purpose of schooling change over time are also asked for.

Abstract [sv]

Denna avhandling handlar om elevers lärande och meningsskapande i naturvetenskap. Det teoretiska ramverket bygger på Human Constructivism. Detta perspektiv framhåller det unika samspel som äger rum mellan tankar, känslor och handlingar då människor skapar mening. Perspektivet betonar också språkets viktiga roll i lärandeprocesser.

Avhandlingens syfte är att få mer kunskap om hur enskilda elever utvecklar förståelse av processer i vilka olika sorters materieomvandlingar sker. Sådan kunskap är värdefull vid utvecklandet av undervisningsansatser som kan leda till meningsfullt lärande.

En tioårig longitudinell studie har genomförts i vilken 20 elevers uppfattningar om materia och dess omvandlingar har följts från 7 till 16 år. I intervjuer genomförda en eller två gånger per år beskrev och förklarade eleverna materieomvandlingarna i tre situationer: vad händer med vissna löv som ligger kvar på marken, vart tar stearinet från ett brinnande ljus vägen och hur uppstår imman som syns på insidan av en glasskiva som lagts ovanpå ett glas med vatten. Som en del i studien introducerades redan vid 7 års ålder idén om materiens partikelnatur.

Denna studie bidrar, i förhållande till tidigare studier om elevers uppfattningar om materieomvandlingar, med att visa hur elever utvecklar sin förmåga att förklara sådana processer i vardagssituationer. Studien visar att elever utvecklar förståelse för fenomenen med en tydligt personlig prägel. Det finns en spridning i elevernas förmåga att använda sina erfarenheter och skolans naturvetenskap för att på ett fruktbart sätt utveckla sina idéer i mer vetenskaplig riktning. Denna spridning ökar under grundskoletiden.

Studien visar de unga elevernas förmåga att använda ett enkelt molekylbegrepp på ett produktivt sätt i sina förklaringar av situationerna men visar också de äldre elevernas svårigheter att använda naturvetenskapen som undervisas de senare skolåren. En slutsats är att viktiga begrepp som partikelmodellen skulle kunna introduceras tidigt i skolan men bara om begreppet kontinuerligt bearbetas och utvecklas.

De tidiga erfarenheternas betydelse för utvecklingen av elevernas idéer har tydliggjorts genom det longitudinella upplägget av studien. Genom att följa individuella elevers meningsskapande under en tioårsperiod och genom att låta dem kommentera de egna intervjuerna har det blivit synligt att meningsfullt lärande tar tid.

Olika typer av longitudinella studier som kan ge oss ytterligare kunskap om elevers meningsfulla lärande i förhållande till läro- och kursplaner efterfrågas som en följd av studiens resultat. Longitudinella studier som kan beskriva hur elever och/eller lärare förändrar sina uppfattningar om meningen med skolan över tid efterfrågas också.

Publisher
s. 151
Serie
Malmö Studies in Educational Sciences, ISSN 1651-4513 ; 45
Emneord
longitudinal study, primary education, secondary education, science learning, transformations of matter, the particulate nature of matter
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-5621 (URN)978-91-977100-7-7 (ISBN)
Disputas
2009-03-27, Högskolan Kristianstad sal 7:318, Elmetorpsvägen 15, Kristianstad, 13:15 (engelsk)
Opponent
Veileder
Tilgjengelig fra: 2010-01-15 Laget: 2010-01-05 Sist oppdatert: 2014-07-28bibliografisk kontrollert
Löfgren, L. & Helldén, G. (2008). Following how students from age 7 to 16 use their experiences when developing their ideas about transformations of matter. In: : . Paper presented at 9th Nordic Research Symposium on Science Educatio, June 11-14, 2008, Reykjavik, Iceland.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Following how students from age 7 to 16 use their experiences when developing their ideas about transformations of matter
2008 (engelsk)Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
Abstract [en]

In this paper we present results from a 10 year longitudinal study with the aim to investigate how students use experiences when they develop their ideas about decomposition, burning, evaporation, and condensation. The theoretical framework of this study builds upon social constructivist perspectives. In our study (1997-2006) we have followed 23 students all born in 1990. We have conducted interviews allowing the students to explain the transformation of matter in fading leaves left lying on the ground, burning candles, and a glass of water with a lid on. Most students make progress in describing and explaining the situations in the first years of the study. Then there is a vast spread in the students’ capability to use their experiences and science taught in school in productive ways to improve their understanding of transformations of matter. We discuss the implications for science education research, compulsory school science curricula, and school science education out of these findings.

Emneord
longitudinal study, primary education, secondary education, science learning, transformations of matter, the particulate nature of matter
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:hkr:diva-5725 (URN)
Konferanse
9th Nordic Research Symposium on Science Educatio, June 11-14, 2008, Reykjavik, Iceland
Tilgjengelig fra: 2010-01-15 Laget: 2010-01-15 Sist oppdatert: 2014-07-28bibliografisk kontrollert
Organisasjoner