Health is a resource for pupils’ learning. Including health in the curriculum and teaching will enable pupils to understand the connection between health and learning. Action research has proved to be effective from a learning perspective. Our purpose was to explore whether, and how, using action-oriented research methods in a middle school-based health promotion project contributed to metacognition about health and learning. The design was an action-oriented research model using reflection forums: a support group; a project group; and two focus groups of pupils and teachers. The latent content analysis resulted in three categories: (1) Professional aspects; (2) Educational aspects; and (3) Structural aspects, with adherent subcategories. The discussion presents a synthesis of findings about metacognition, with Structural factors and processes and Personal factors and processes. In conclusion, this article presents how action-oriented research methods, using reflection forums, can contribute to participants’ metacognition about health and learning.

Background

Dissatisfaction with appearance is a common phenomenon, more frequent among women than men (Frisén & Holmqvist 2010, Neighbors & Sobal 2007) but so common that it can be considered a norm (Tantleff-Dunn, Barnes & Larose 2011). Health professionals are therefore in contact with the phenomenon on a regular basis in different health settings. Previous research have shown that health professionals experience time constraints and lack of confidence in relation to patients’ appearance issues (Persson et al 2009; Konradsen et al 2009). Little is however known about the resources needed from the professionals’ point of view. The aim of the study was therefore to explore the phenomenon from a nursing perspective in general and with particular emphasis on resources needed.

Methods

Five semi-structured focus group interviews were conducted with 24 health professionals in total (19 women and 5 men). Their age varied from approximately 20 to 45 years, with adherent variation in professional experience from a variety of health settings. The interviews were digitally recorded, transcribed verbatim and analyzed through thematic analysis (Braun & Clarke, 2006). The study was done in accordance with the Swedish Law of Research Ethics, SFS 2003:460.

Findings

The analysis resulted in the two themes knowledge development and operative support, representing different resources needed according to the respondents. The respondents own knowledge and professional competence was constantly referred to as the most important resource. The findings showed the importance of appearance being included in their education, the need for a continuous process of reflection and learning on an individual level but also on group level in terms of collegial learning. In order for the knowledge and competence to be put into practice there was also need for operative support. Sufficient time for communicating with the patients and the need for appropriate technical support in some nursing situations were emphasized by the participants.

Discussion

The findings clearly shows the central role that health professionals have in relation to patients’ appearance issues and their need for resources. The findings adds to existing body of knowledge and can be used as a framework for health promotion strategies in health settings, with regards to patients’ appearance issues and distress. More research as well as action is needed from a nursing as well as public health perspective.

Inom ramen för projektet Framtidens Motionsidrott genomfördes 34 delprojekt i Blekinge, Halland, Skåne och Småland under hösten 2015 och våren 2016. I denna rapport presenteras resultatet av följeforskningens sju delstudier, vars syfte var att studera förutsättningarna för och nyttan med att implementera motionsidrott i idrottsrörelsen i Region Syd. Resultatet visar att idrottsrörelsen är en arena med stor potential vad gäller implementering av motionsidrott utifrån ett folkhälsoperspektiv. Det finns utmaningar att hantera men nuvarande hälsotrend i samhället, pågående strategiarbete inom idrottsrörelsen och positiva erfarenheter av motionsidrott inom projektet FMI visar dock på goda förutsättningar och nytta.

En så kallad utseendekultur dominerar i de flesta postindustriella samhällen, där bland annat media ständigt levererar genus specifika stereotyper för hur vi ska se ut och vad vi bör göra för att uppnå ”det perfekta utseendet”. Det sociala trycket att leva upp till ett snävt och i många fall orealistiskt utseendesideal är stort och bidrar till att missnöje med eget utseende och negativ kroppsuppfattning ökar i snabb takt. Studier har visat att missnöje med eget utseende bland annat leder till bantning och användning av anabola steroider, ätstörningar och muskel dysmorfi, försämrad social funktion samt låg självkänsla, försämrat välbefinnande och psykisk ohälsa. En speciellt utsatt grupp är människor med utseenderelaterad synlig avvikelse, som t.ex. olika former av missbildningar. Deras upplevelser av social diskriminering påverkar personliga ambitioner, utbildning och arbetsmöjligheter negativt.

Parallellt med att problemet med negativ kroppsuppfattning och missnöje med eget utseende ökar, så ökar också efterfrågan på kosmetiska ingrepp och psykologiskt stöd i t ex hälso-och sjukvården. Hälso- och sjukvårdspersonal ställs inför utmaningar relaterade till komplexa psykosociala sammanhang, som de genom forskning har gett uttryck för att de saknar kompetens att hantera. Patienternas till gång till stöd är därför otillräckligt.

Ett EU-finansierat samverkansprojekt arbetar därför med att ta fram ett kursmaterial som är användbart för olika etablerade hälsoutbildningar på högskole- och universitetsnivå i Europa, men även för kompetensutveckling av yrkesverksamma inom hälsoområdet. I projektet ingår lärosäten från Storbritannien, Italien, Turkiet, Litauen och Sverige men även Europeiska föreningen för gom- och läppspalt. Det tvååriga projektet startade den 1/9 2014, är ett resultat av ett annat EU finansierat nätverksprojekt och har resulterat i beviljade anslag för ytterligare ett EU finansierat samverkansprojekt med utbildningsfokus.

Högskolan i Kristianstads deltagare har undersökt trakasserier och mobbning Preventivt arbete mot trakasserier och mobbning vid Högskolan i Kristianstad. Högskolan har en rad dokument som beskriver det förebyggande arbetet samt hantering av incidenter av mobbning och trakasserier. Dokumenten pekar ut på ett övergripande plan vad som är ett acceptabelt bemötande, alla medarbetares ansvar att föra vidare information om risker och/eller incidenter. Högskolan genomför vartannat år en arbetsmiljöenkät för att få en ökad kunskap om arbetstagarnas psykosociala miljö, dvs. för att få veta hur det ser ut i praktiken. Ett oroväckande högt antal anställda upplever sig ha blivit utsatta för hot, våld och trakasserier i anslutning till arbetet. Lika oroväckande, finner gruppen, är det faktum att det är få som pratar med  sin närmaste chef eller gör en formell anmälan. Detta gör att problemet är svårt att definiera, hantera och göra något åt.