hkr.sePublikasjoner
12 1 - 50 of 54
rss atomLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Djerf, Henric
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Elmberg, JohanHögskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Djerf, Henric ()
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Elmberg, Johan ()
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Jönsson, K. Ingemar ()
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Rehnstam-Holm, Ann-Sofi ()
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Söderquist, Pär ()
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Vought, Lena B. M. ()
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, Avdelningen för miljö- och biovetenskap.
    Bioblitz i Arkelstorp 16-17 augusti 20192020Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Arkelstorpsviken är den nordvästra delen av Oppmannasjön, som ären av Skånes största sjöar. Idén att genomföra en så kallad Bioblitzvid Arkelstorpsviken föddes under ett styrelsemöte i projektet "En viki Sjöriket Skåne" som är ett samarbete mellan Oppmanna Vånga Bygderåd och Högskolan Kristianstad. Projektets främsta syfte är att hitta en lösning på den kraftiga övergödningen i Arkelstorpsviken. Detta är ett ”Leader”-finansierat projekt, vilket innebär att stommen i projektetär lokal förankring. Det fanns röster i byn som kände att man gav området onödigt dåligt rykte genom att ständigt lyfta fram problemen med vattenstatusen i sjön. Under ett styrelsemöte 30 sep 2018 föddes iden att genom en Bioblitz lyfta fram de positiva värdena i och kring sjön. Den naturliga samarbetspartnern för detta projekt var forskningsmiljön MABH (Man & Biosphere Health) vid Högskolan Kristianstad,vars medlemmar tillsammans besitter en mycket bred biologisk kunskap.Med MABH i ryggen var alltså kompetensen säkrad för att genomföra en Bioblitz. Inbjudningar skickades ut till lokala naturorganisationerför att hitta ännu fler experter som kunde hjälpa till med särskilda artgrupper. Samtidigt jobbade man aktivt lokalt med att försöka engagera intresserad allmänhet. Inbjudningar och direktreklam skickades ut till samtliga hushåll med postadress Arkelstorp. I ett försök att synas genom mediebruset anordnades en tävling, som gick ut på att gissa antalet arter (taxa) som hittades under Bioblitzen. Två lokala företag ställde upp och första priset för den vuxna individ som gissade närmstvar en 3-rätters måltid på Bäckaskogs Slott. De yngre tävlande kunde vinna en kanotutflykt med familjen på Ivögården.

  • Holmqvist, Sara
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Att lära med relationen som redskap: ur ett elevperspektiv i gymnasiesärskolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie har som syfte att belysa hur några elever på gymnasiesärskolans nationella program upplever och beskriver vilken betydelse relationer till undervisande lärare har för det egna lärandet. Studien består av fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som genomförts med elever på olika nationella program på en gymnasiesärskola. Resultatet av studien visar att eleverna anser att relationen till undervisande lärare är viktig för den egna lärprocessen, men kanske än mer viktig för det psykiska välmåendet. Genom en god relation till sin lärare skapas trygghet och förtroende, vilket eleverna värderar högt. Samtalet är i fokus när eleverna beskriver vad som är viktigt i relationen till sin lärare, att kunna prata om positiva såväl som negativa saker och att läraren lyssnar är något som betonas av eleverna.

  • Sjöström, Jens
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Datorspel som lärmiljö av andraspråk: ett elevperspektiv på engelskinlärning2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Som ett av tre kärnämnen i grundskolan utgör engelska en stor del av undervisningen. Trots det blir engelskundervisningen allt för ofta formaliserad och tagen ur sitt sammanhang. Det leder till ett kunskapsglapp mellan fritidsengelska och skolengelska. Flertalet studier har visat att elever med datorspelsbakgrund visar högre kunskap i engelska än elever utan datorspelsbakgrund och frågar man elever i mellanstadiet svarar de flesta att de lär sig engelska bäst på fritiden. I denna undersökning har jag analyserat elever med datorspelsbakgrund egna resonemang kring engelskinlärning och försökt finna faktorer som gör lärandet meningsfullt för dem. Med hjälp av en fokusgruppsintervju med sex elever från årskurs 5 blev resultatet väntat. De flesta tycktes lära sig engelska bäst via datorspel vilket leder till frågan varför det är så. Resultatet ger oss en inblick hur elever kan resonera kring sin inlärning av ett andraspråk och bidrar således med ett elevperspektiv till den befintliga forskningen. Inspirerad av grundad teori har jag analyserat elevernas resonemang kopplat till begrepp som motivation, interaktion, stöttning och autenticitet som i sin tur grundar sig i ett sociokulturellt synsätt på lärande. 

  • Björk, Gabriella
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Maria, Eriksson
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Förutsättningar för samverkan mellan grundskola och grundsärskola: konsekvenser för elever i grundsärskolan2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien består av kvalitativa data med kvantitativa inslag där insamlingen av empiri gjorts genom semistrukturerade intervjuer och webenkät. Syftet med studien var att studera vilka uppfattningar rektorer, undervisande lärare, speciallärare, specialpedagoger samt elevassistenter i grundskola och grundsärskola inom ett län i Sverige har kring samverkan mellan grundskola och grundsärskola, vilka förutsättningar som finns för samverkan mellan skolformerna, och hur det påverkar eleverna i grundsärskolan. Resultatet visade att respondenternas uppfattning kring samverkan är positiv och att det är viktigt med samverkan då det kan stärka värdegrundsarbetet och bidra till ökad förståelse för olikheter, ökad samsyn och kollegialt lärande. Respondenterna framhöll dock att samverkan i sig inte får vara syftet utan att det måste finnas ett tydligt syfte och mål med samverkan som man tillsammans strävar efter att uppnå. Samverkan kan för eleverna i grundsärskolan bidra till ökad måluppfyllelse, utveckling och socialt utbyte. I de fall det är brist på struktur, eller om aktiviteterna inte är anpassade efter elevernas förmåga och behov kan dock samverkan leda till utanförskap och minskad delaktighet. Det uppgavs också att vissa elever kan känna otrygghet om det blir för många olika människor runt dem, och att det kan finnas risk för att grundsärskolans elever blir objekt för att andra ska lära sig om funktionsnedsättningar. Förutsättningar för samverkan är en tydlig ledning vilken är positivt inställd till samverkan, tydliga mål och en organisation med tillräckliga resurser och mötesstrukturer som ger tid och möjlighet till samplanering och kollegialt lärande. Hinder uppgavs av respondenterna kunna vara personalens inställning och attityder till samverkan samt tidsbrist. Resultatet analyserades utifrån sociokulturella begrepp, systemteori och KASAM. 

  • Nielsen, Annefrid
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Härensten, Sara
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lärares relationskompetens: och elever med autismspektrumtillstånd (AST) i grundsärskolan2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetets syfte är att synliggöra hur relationellt lärande fungerar i arbetet med elever med autismspektrumtillstånd (AST) inom grundsärskolan. För insamling av det empiriska materialet gjordes intervjuer med fem lärare i grundsärskolan och observationer av lärare i undervisningssituationer med elever med AST. Genom att använda Aspelins (2015; 2018; 2019) begrepp Lärares relationskompetens som teori för analys indikerar resultatet av studien att lärare inom grundsärskolan har god relationskompetens. Lärarna anser det viktigt att skapa goda relationer och arbetar aktivt för detta. Lärarna visar på kommunikativ, differentierings- och socioemotionell kompetens och på professionalism. Det som lärarna lyfter som särskilt viktigt i sin relationskompetens stämmer väl med fördjupade kunskaper inom de olika delkompetenserna. Lärarna framhåller särskilt kommunikationens betydelse för relationen. Lärarna menar att deras förmåga till att skapa goda relationer med eleverna förbättras genom erfarenhet och utbyte med kollegor. Relationskompetens påverkas av olika faktorer i sammanhanget; aktuell elevgrupp, teamet, förhållningssätt och struktur. Resultatet visar en medvetenhet hos lärarna att skapa en trygghet runt eleven för ett bättre lärande och att anpassa undervisningen efter elevens behov och förutsättningar genom att kunna tolka elevernas signaler. En lärare skiljer sig från övriga genom att anse att läraren som person ska spela mindre roll då metoder och struktur ska vara bärande i undervisningen, medan övriga ser struktur som hjälpsamt för relationerna.

  • Eriksson, Pernilla
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lindquist, Anneli
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Delaktighet i grundsärskolan: tio elevers och fyra speciallärares tankar och arbetssätt kring delaktighet2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under våra studier, till speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning, har djupare förståelse uppkommit att elevers delaktighet är av största vikt för deras lärande. Men vad är delaktighet egentligen och hur ser delaktigheten ut för elever på grundsärskolan?Studiens syfte är att studera upplevd delaktighet hos en grupp elever inom grundsärskolan. Studien avser även att studera hur en grupp speciallärare arbetar med elevers delaktighet. Delaktighetsbegreppet är komplext och definieras på olika sätt. Vi har dock valt att utgå från SPSM:s delaktighetsmodell, utifrån Jansons studie, med följande sex aspekter; tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang och autonomi.Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer bestående av tio högstadieelever i grundsärskolan och fyra speciallärare, verksamma i grundsärskolan. Studiens tillförlitlighet har säkerställts genom kriterierna trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka samt konfirmera. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer har genomgående följts.Studiens resultat och slutsats visar att eleverna upplever sin delaktighet som relativt god, med endast fåtal förbättringsområden. Speciallärarna arbetar med elevernas delaktighet bland annat genom att ha en tydlig struktur och syfte, variera sin undervisning, använda sig av AKK och andra lärverktyg, berika flera sinnen, tillvarata elevernas intressen, skapa en vi-känsla, bestämma par- och gruppindelningar och repetera på olika sätt. Förbättringsområden är främst delaktighetsaspekterna autonomi, samhandling, erkännande och engagemang.För att göra avstamp till vidare forskning vore en mer omfattande studie av intresse med fler elever och speciallärare men även med assistenter, vårdnadshavare och rektorer.

  • Bengtsson, Ann-Christine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Mathiasen, Louise
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Taluppfattning i grundsärskolan.Vad är det ett,två eller tre?: en kvalitativ studie om fem lärares beskrivningar om undervisning och bedömning2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie synliggör resultatet utifrån valda frågeställningar som utförts via fem intervjuer med fem lärare i två skolor i Sverige, som är verksamma i skolformen grundsärskolan och undervisar elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Studien har som syfte är att synliggöra hur speciallärare och ämneslärare beskriver och bedömer taluppfattning i ämne och ämnesområde i grundsärskolan. Sociokulturell och kognitiviskt teoretisk tolkning har använts till att analysera det aktuella resultatet. Studiens resultat visar att lärarna använder snarlika undervisningsmetoder och liknande individuella anpassningar baserat på elevernas behov samt kompletterande lärmiljöer utomhus och inomhus. Några av lärarna var förvånansvärt osäkra på vad som ska undervisas i taluppfattning och hur den formativa och summativa utvärderingar bör genomföras i sin undervisning. Denna osäkerhet kan ha negativa effekter på elevernas framtida lärande. Slutsatsen är att de fem lärare som deltagit i studien har liknande arbetssätt att planera lektioner och de olika metoder de använder. De har också liknande strategier i utformningen av deras undervisning i taluppfattning och olika stödjande hjälpmedel till eleverna. Studien har stöd av aktuell forskning som bland annat belyser att olika undervisningsmiljöer med praktiska moment gynnar pedagogisk utveckling för elever med intellektuella funktionsnedsättningar.

  • Halstead, Stina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Zandi, Nina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Samverkan vid övergång från förskola till skola: en studie om samverkan mellan olika aktörer i övergången med fokus på barn i behov av särskilt stöd2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie kommer vi undersöka hur övergången från förskola till skola ser ut med fokus på barn i behov av särskilt stöd. Vi kommer fokusera på samverkan mellan olika aktörer som har en påverkan på övergången. Denna studie är en kvalitativ studie där vi har intervjuat specialpedagoger från både förskolan och skolan samt förskollärare i förskolan. Vi anser att intervjuer ger oss möjligheten till att vidareutveckla frågor beroende på deras svar. Syftet med studien är att ta reda på hur samverkan mellan förskola och skola sker för barn i behov av särskilt stöd. Vi intresserar oss för detta då vi enligt våra erfarenheter sett att samverkan mellan de båda verksamheterna inte nått sin fulla potential. Studiens resultat har visat att det finns någon form av samverkan mellan pedagoger från både förskola och skola. Denna samverkan sker i form av minst ett övergångsmöte där pedagoger från båda verksamheter är samlade. Samtliga deltagare beskriver att övergången har förändrats från år till år.

  • Kastman, Malou
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Lundin, Kajsa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Sjuksköterskans erfarenhet av att närstående närvarar vid återupplivningsförsök inom slutenvården: en allmän litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När hjärtat plötsligt stannar upphör all cirkulation av syresatt blod till kroppens organ och celler vilket innebär att inom endast ett par minuter uppstår funktionssvikt och patienten förlorar medvetandet. För att patienten ska ha en chans att överleva samt bibehålla intakt hjärnfunktion krävs det att hjärtrytmen återställs fortast möjligt, senast inom ett par minuter. Då närståendes engagemang har ökat är det också oundvikligt att vissa familjer kommer vara närvarande vid akuta situationer som kräver HLR. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att närstående närvarar vid återupplivningsförsök inom slutenvården. Metod: En allmän litteraturstudie med ett systematiskt tillvägagångssätt, baserad på 10 kvalitativa artiklar. Inklusionskriterierna var vetenskapliga kvalitativa artiklar skrivna på engelska, publicerade mellan 2014-2019. Artiklarna utgick från sjuksköterskans perspektiv, var peer-reviewed, handlade om personer över 18 år samt var tillgängliga via databaserna. Resultat: Erfarenheten av att ha närstående närvarande vid återupplivningsförsök upplevdes blandad, både positiv och negativ. Ett genomgående huvudtema urskiljdes; närståendes närvaro vid återupplivningsförsök är situationsberoende. Utifrån detta skapades nio subteman; närstående ser att alla nödvändiga åtgärder vidtagits, skapar anknytning och tillit till sjukvårdspersonalen, positivt för bearbetning av sorgeprocessen, positivt för sjuksköterskans erfarenhet och prestation, störd arbetsro, svårt att bemöta närstående, avsaknad av utrymme, traumatiskt att bevittna samt våld och aggression. Diskussion: Huvudfynden som diskuteras är störd arbetsro, svårt att bemöta närstående, skapar anknytning och tillit till sjukvårdspersonalen samt närståendes närvaro vid återupplivningsförsök är situationsberoende.

  • Kenny, Hanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Söderlund, Lisa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Digitala verktyg i undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning: en studie ur ett sociokulturellt perspektiv2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I vårt informations- och kommunikationssamhälle utvecklas tekniken ständigt. För elever med intellektuell funktionsnedsättning kan digitala verktyg vara användbara för att kunna ta en aktiv del i samhället. I arbetet mot “en skola för alla” har specialläraren därför en viktig roll att utveckla arbetet med digitala verktyg i undervisningen.Syftet med undersökningen är att studera i vilken omfattning digitala verktyg används i en gymnasiesärskola och pedagogers upplevelser av att arbeta med dessa verktyg i undervisningen. Frågeställningarna som genomsyrar undersökningen är hur digitala verktyg används i verksamheten samt vilka möjligheter och svårigheter digitala verktyg kan skapa i undervisningen.Sociokulturell teori är en grund i denna studie. En av utgångspunkterna är att människan är en biologisk, social, historisk och kulturell varelse som ständigt utvecklas genom att dessa aspekter samverkar med varandra. En annan central del i den sociokulturella teorin handlar om lärande och människans förmågor, som enligt den sociokulturella teorin, inte stannar vid människans kropp, utan kan utvecklas och förlängas genom verktyg (artefakter).För att besvara frågeställningarna och uppnå syftet har både en kvantitativ och en kvalitativ metod används, genom både enkät och intervjuer. Dessa har sedan analyserats genom innehållsanalys.30 av 31 respondenter använder digitala verktyg i sin undervisning och mer än hälften använder sådana verktyg dagligen i olika ämnen och aktiviteter. Surfplatta och dator används mest och smartboard/interaktiv tavla minst. Pedagogerna uttrycker att digitala verktyg ökar möjligheten till kommunikation, tillgänglighet, delaktighet och bidrar till ett lustfyllt lärande. Däremot är tid, kostnader och brist på fortbildning och support svårigheter som rapporteras i arbetet med digitala verktyg.Eftersom resultatet visar att digitala verktyg ger förutsättningar för inlärning, kommunikation och för att planera undervisning utifrån elevernas proximala utvecklingszon bör detta arbete prioriteras. Fortbildning samt konkreta exempel på digitala verktygs möjligheter i undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning bör därför lyftas.

  • Lindahl Eriksson, Karolina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Möjligheter och hinder i lärmiljön: några lärares uppfattning om undervisning av integrerade elever2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka några grundskollärares uppfattningar kring undervisningssituationen för elever mottagna i grundsärskolan med delar av sin undervisning integrerade i grundskolan. För att få en bredd i undersökningen har jag varit på fem olika skolor i fyra kommuner och intervjuat fem grundskolelärare där jag sökt svar på följande frågeställningar. Vilken uppfattning har lärare av integrerade elever i undervisningen? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare kring den pedagogiska delaktigheten av undervisningen utifrån arbetsmetoder och kunskapsutveckling? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare kring den sociala delaktigheten utifrån gruppens gemenskap? Teoretisk förankring utgörs av Lev Vygotskijs teorier kring den proximala utvecklingszonen som pekar på att individer utvecklas i samarbete med andra individer som besitter mer kunskap för det relevanta området, samt betydelsen av mediering som redskap för förståelse av kunskap. Studien tar också stöd av Ahlbergs (2013) tankar kring det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, där lärandet sker i samspel med andra och ses utifrån delaktighet och kommunikation. Resultatet visar att lärarna uppfattar både möjligheter och hinder med integrering av elever, samt att deras tolkning av begreppet stämmer överens med tidigare forskning. Det framkommer av undersökningen att undervisning med integrerade elever kräver vissa förutsättningar, såsom resurser i form av personal och anpassat arbetsmaterial för eleverna.

  • Ölund, Therése
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Bedömningsstödet i svenska – pedagogiska konsekvenser: några lärares och speciallärares tankar kring undervisning och samverkan2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är det en förutsättning att ha goda läs- och skrivfärdigheter för att kunna delta fullt ut. Läsning är en grund för lärande och skrivande används både för att dokumentera kunskap och som redskap för lärande. Utifrån min egen erfarenhet ser jag att bedömningsstödet i svenska inte används likvärdigt mellan skolor och lärare gällande genomförande, analys och efterarbete. Med utgångspunkt ur ett pedagogiskt perspektiv kommer jag i denna rapport fokusera på möjligheter och hinder i efterarbetet med det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling utifrån ett lärar- och speciallärarperspektiv med inriktning mot årskurs 1. Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om bedömningsstödets pedagogiska betydelse. I denna studie har semistrukturerade intervjuer använts. Resultaten visar att lärarnas erfarenheter är varierande i hur länge/hur ofta man genomfört bedömningsstödet. Resultaten visar att bedömningsstödet i svenska inte används likvärdigt mellan skolor och lärare gällande genomförande, analys och efterarbete. På vissa skolor genomför läraren bedömningsstödet och på vissa skolor genomför specialläraren bedömningsstödet. Analysen och sammanställningen görs för det mesta tillsammans av speciallärare och läraren men i vissa fall av endast specialläraren eller läraren. Samverkansmöjligheterna ser olika ut för lärare och speciallärare. Slutsatser som dras i denna studie är att bedömningsstödets genomförande och efterarbete påverkas av lärarnas och speciallärarnas erfarenheter, det ser olika ut på olika skolor vem som genomför bedömningsstödet speciallärare eller lärare, undervisningen utformas i olika hög grad efter resultaten från bedömningsstödet, samverkan mellan lärare och speciallärare i efterarbetet med bedömningsstödet är gynnsamt för vidare kunskapsutveckling, undervisning och stödinsatser. Huvuduppdraget som speciallärare inom språk-, läs- och skrivutveckling är att vara ett stöd för lärare och elever i elevernas kunskapsutveckling. Specialläraren ska öppna upp möjligheter för lärare att analysera och diskutera resultat av bedömningsstödet i syfte att utveckla elevernas kunskaper utifrån undervisning. Speciallärarens roll är att se till lärarnas behov i vad de behöver för stöd i sig själva och i sin undervisning för att eleverna ska nå målen i bedömningsstödet men även att se till elevernas behov ur ett elevperspektiv för att eleverna ska nå målen i bedömningsstödet.

  • Andersson, Johanna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap.
    Heteronormativa blommor och könsrollsbundna bin, är naturen verkligen så normativ?: en analys av hur läroböcker i biologi och naturkunskap rekonstruerar normer om kön och sexualitet vid beskriviningar av djurs beteende2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om hur normer om kön och sexualitet (re)konstrueras i biologiundervisningen, och fokuserar på innehåll om hur djurs beteende beskrivs. Tidigare forskning pekar på att undervisningen och läroböcker inom biologi och naturkunskap är mycket heteronormativ och förklarar kvinnor och män i dikotomiska termer. En del av forskningsrapporterna uppmärksammade också att det finns en svårighet att sammanföra det biologiska innehållet och innehåll som behandlar sexualitet, genus och relationer i undervisningen. Endast två studier är gjorda på hur normer om kön och sexualitet konstrueras då djurs beteende beskrivs. Då forskning visar att biologin och dess förklaringar på djurs beteende har betydelse för vad vi människor ser som naturliga beteenden för oss, kan innehåll om djurs beteende i undervisnngen ge normativa föreställningar om kön och sexualitet. Undersökningen gjordes utifrån frågeställningarna: 

    Vilka förklaringar om djurs beteende utifrån kön och sexuella strategier framställs i läroböcker för kurserna biologi 1 och naturkunskap 2 för gymnasieskolan?

    Vilka följemeningar om kön och sexualitet kan dessa beskrivningar ge elever? 

    Tre läroböcker i biologi och tre läroböcker i naturkunskap analyserades med diskursanalys som analysmetod. Resultatet visade bland annat att det fanns betydligt mer innehåll i biologiböckerna än naturkunskapsböckerna, att antalet normativa beskrivnngar skiljde sig mycket åt mellan böckerna, och att en del böcker riskerar att ge eleverna normativa föreställningar om kön och sexualitet. Följemeningar som identifierades för några av böckerna var bland annat att beteendemässiga könsskillnader är biologiskt bestämt och att heterosexualiteten är naturlig. Perspektiv som är viktiga för arbetet och som är utgångspunkter är teorin om diskurser, normer, queerteori, samt queer- och genusperspektiv på biologi.

  • Bornhov, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Gonzalez Ramos, Carolina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    "En dag ska vi alla dö. Men alla andra dagar ska vi leva!": Patienters hälsa i väntan på transplantation2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Organbristen är stor i Sverige. Trots det är endast en liten del av befolkningen med i donationsregistret. Samtidigt finns det en patientgrupp med ett stort lidande, de som är i behov av ett nytt organ för att överleva. Patienten vet att denne riskerar att dö under sin väntan. Sjuksköterskans viktigaste arbetsuppgift under dessa patienters väntetid är att underlätta den ibland långa processen. Syfte: Var att beskriva patientens upplevelse av hälsa i väntan på organtransplantation. Metod: En litteraturstudie som omfattas av elva kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Under arbetets gång användes U-Modellen inspirerad av Alvehus för att få stöd att hålla den röda tråden. Resultat: Tre kategorier framkom under arbetet. ”Känslor som påverkar hälsan”, ”Patientens hälsa- vilken betydelse har omgivningen” och ”Hanteringsstrategier – för att bevara hälsan”. Samt åtta subkategorier till dessa. Diskussion: Tre huvudfynd framkom, som beskrev patienters känslor, deras upplevelse av stöd från omgivningen samt olika hanteringsstrategier under väntetiden. Detta diskuterades med stöd av KASAM samt ytterligare forskning.

  • Mattsson, André
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Mats, Henrysson
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Omsorg och kunskap i grundsärskolan: 6 lärare beskriver grundsärskolans vardag före och efter LGSÄR 11:s införande i förhållande till begreppen omsorg och kunskap2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare som arbetar i grundsärskolan upplever grundsärskolan idag utifrån begreppen kunskap och omsorg. Rapporter från Skolverket (2001; 2009; 2010) har påvisat att grundsärskolan innehåller för mycket omsorg på eventuell bekostnad av kunskaper. Omsorg kontra kunskap är ett ständigt ämne för diskussion i och styrning av grundsärskolan. I och med införandet av LGSÄR11 förtydligades kunskapsuppdraget (Skolverket, 2018). Därför hade vi följande frågeställningar i vårt arbete: Hur har grundsärskolans undervisning förändrats ur ett omsorgs- och kunskapsperspektiv sedan införandet av läroplanen LGSÄR11? Hur ser lärare i särskolan idag på särskolans uppdrag i förhållande till begreppen omsorg och kunskap? För att få svar på detta valde vi en hermeneutisk ansats, med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att få reda på lärarnas upplevelser inifrån grundsärskolans praktiska vardag. Vi har en relationell teori som ram i detta arbete. Resultatet i korthet visar på att lärarna upplever ett tydligt ökat kunskapsfokus efter LGSÄR11:s införande, vilket de i grunden är positivt inställda till, men de ser också nackdelar. Lärarna har svårighet att definiera vad det ökade kunskapsfokuset har för positiva effekter för eleverna i ett livsperspektiv. Lärarna definierar omsorg olika. Lärarna definierar kunskap brett och pragmatiskt och ser omsorg och kunskap i grundsärskolan som icke åtskiljbara i den faktiska praktiken.

  • Nikic, Nikolina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi.
    Ingemarsson, Jennie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi.
    Utgör nyhetsapplikationer i mobilen ett tillgänglighetsproblem för äldre?: en studie om hur WCAG 2.1 tillämpas2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med vår studie vill vi förstå hur äldre användare med synnedsättning upplever tillgängligheten i mobilapplikationer. Studien undersöker hur tillgängligheten i nyhetsapplikationer är anpassade till äldre användare med nedsatt syn. Undersökningen innefattar tre nyhetsapplikationer: Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. Detta arbete har för avsikt att undersöka hur tillgänglighetsriktlinjerna WCAG 2.1 är anpassade för mobilapplikationer.

    För att få svar på frågeställningen ​Hur anpassade är WCAG 2.1 tillgänglighetsriktlinjer för mobilen utifrån kontexten nyhetsapplikationer och äldre med synnedsättning? utfördes en litteratursökning om tidigare forskning kring tillgänglighet i mobilapplikationer, en enkätundersökning, en observationsstudie med intervjufrågor med fyra deltagare ur enkätundersökningen, samt en fördjupad observationsstudie med efterföljande intervjufrågor med samma deltagare. Enkätundersökningen och observationsstudierna utfördes med deltagare med nedsatt syn i åldern 65-75.

    Vi ställde vårt resultat i jämförelse med WCAG 2.1 samt vetenskapliga publikationer inom området tillgänglighet i mobilapplikationer. Deltagarna upptäckte 20 tillgänglighetsproblem med nyhetsapplikationerna, varav fyra som inte behandlas av WCAG 2.1. Tre av de fyra problem som upptäcktes med nyhetsapplikationerna påträffades även av de vetenskapliga publikationerna. Detta styrker vårt resultat och vi kan konstatera att WCAG 2.1 behöver ytterligare tillgänglighetsriktlinjer. Av de fyra problem som upptäcktes under observationsstudierna, så var det ett problem; ​storlek på bilder är för små och svåra att se, som inte fanns med i någon av de vetenskapliga studierna som undersöktes. Då de vetenskapliga publikationerna som undersöktes inte täcker detta problem, så krävs det mer studier och användartester för att styrka denna punkt. Resultatet visar att nyhetsapplikationerna Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet behöver bli mer tillgängliga för äldre användare med nedsatt syn.

  • Billvik, Charlie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Malmberg, Emelie
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    ”Vi gör det för lärarens skull”: en studie av hur lärarens arbete med boksamtal påverkar hur elever anser sig vara motiverade att läsa vidare efteråt2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt syfte är att undersöka hur lärarens arbete påverkar hur elever anser sig vara motiverade att läsa vidare efter ett boksamtal. Vår teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. Vi analyserar vårt resultat utifrån begreppen scaffolding och zone of proximal development. Vi ser också till forskning inom motivation och vi utgår från forskningsgrenen som rör inre och yttre motivation. Undersökningen sker utifrån observationer och intervjuer med elever och klasslärare.

    Vårt huvudresultat är att eleverna inte finner sig motiverade att läsa vidare inför och efter boksamtalet. Slutsatser är att elevernas inflytande kring val av bok och handlingens innehåll har en stor betydelse för elevernas motivation att läsa. Hur upplägget för boksamtalet varieras är en annan aspekt som påverkar elevernas lust att vilja läsa vidare.

  • Löfqvist, Victoria
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Inkludering som perspektiv och verklighet: synen på inkludering hos grundsärskolans pedagoger2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att öka kunskapen om vilken uppfattning pedagoger som arbetar med elever som tillhör grundsärskolan har om inkludering som begrepp och hur de arbetar med att få eleverna att uppleva delaktighet. Vilka möjligheter och hinder anser de finns för att uppnå en inkluderande skola för särskoleelever. Data som har använts är hämtad från en enkät som besvarats av 32 pedagoger som arbetar med elever mottagna i grundsärskolan. Studien redogör för svensk skola och grundsärskola ur ett historiskt perspektiv, hur inkludering tolkas i skolans styrdokument samt internationell och nationell forskning. Resultatet visar att pedagoger som undervisar elever mottagna i grundsärskolan är positiva till begreppet inkludering men att det är en liten andel av eleverna som undervisas i en inkluderande miljö. Slutsatsen är därför att grundsärskolans undervisningsmiljö behöver problematiseras ytterligare och att skolans undervisningsmiljöer behöver förändras för att inkluderande undervisning ska genomföras i större utsträckning.

  • Andersson, Veronika
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Catalan, Marisa
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Får jag vara med och bestämma?: ett arbete om barns reella inflytande i förskolan2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att belysa om barn har möjlighet till inflytande och delaktighet under samlingsmomenten i förskolans verksamhet. Insamling av empiri har gjorts genom observationer och dessa har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, det relationella perspektivet. Resultaten visar att ansvaret för ett demokratiskt förfarande ligger enbart på pedagogerna och deras förhållningsätt. Empirin visar tydligt maktpositionen som vuxna erhåller i förskolans verksamhet och hur denna är avgörande för barns möjlighet till att påverka.

    De observerade momenten visar att barn har begränsad möjlighet till delaktighet men i princip ingen möjlighet till inflytande eller på något sätt påverka situationernas utformning.

    Slutsatsen av vår studie är att det relationella perspektivet är grundläggande i hur förskolan arbetar i förhållande till barns delaktighet och inflytande. Pedagogernas relationer till barnen och till varandra präglar klimatet som råder i grupperna.

  • Friberg, Therese
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Cukur, Amira
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Att ge palliativ omvårdnad till äldre personer vid livets slut inom kommunal hemsjukvård i ordinärt boende: sjuksköterskors upplevelser2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: The need of nurses who can perform high quality palliative care for people at the end of life in municipal home care in ordinary living is expected to increase, as people live longer and wish to die in ordinary living. In palliative care at the end of life, the endeavor is to alleviate suffering, improve the quality of life and contribute to a good death for people with incurable diseases. Palliative care also requires that nurses can practice a person-centered approach. A study of nurses' experiences of providing palliative care in municipal home care is important for examining the conditions that nurses have for being able to perform person-centered nursing to elderly people at the end of their lives.

    Purpose: To investigate how nurses in municipal home care experience the work of providing palliative care to elderly people at the end of life in municipal home care in ordinary living.

    Method: Nineteen nurses in two Swedish municipalities were individually interviewed and data was analyzed through qualitative content analysis.

    Results: The result from the interview study consists of an overall theme: Palliative care at the end of life is experienced with mixed emotions that both create value and challenge for nurses. The overall theme summarizes the content of the categories: Meaningfulness in palliative care at the end of life, Security in palliative care at the end of life and Frustration in palliative care at the end of life. The nurses experienced their work as both challenging and valuable. The nurses mostly experienced meaningfulness and sense of safety at work, but sometimes they lacked the prerequisites to perform good quality palliative care, which was frustrating.

    Conclusion: Nurses' experiences of working with palliative care at the end of live in municipal home care need to be made visible in order to create a greater understanding of the nurses' situation. The results of the interview study can be used to create better conditions for nurses working with palliative care. The organization and management have an important role in providing the necessary conditions that create a safe and comfortable working environment for nurses that contributes to increase the quality of palliative care performed in municipal home care.

  • Samuelsson, Sandra
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Andersson, Elin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Fysisk aktivitet, en del av vardagen på förskolan: en kvalitativ undersökning hur förskollärare arbetar och skapar förutsätnningar för fysisk aktivitet2020Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare arbetar och skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet i förskolan. Vi upplever på senare tid att fysisk aktivitet och rörelse fått lägre prioritet i förskolans arbete. Forskning visar idag på att barn är allt mer stillasittande och belyser vikten av fysisk aktivitets betydelse för barns motoriska utveckling, inlärningsförmåga samt hälsa. Forskning belyser också att pedagogernas förhållningssätt och intresse har stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Empirin kommer att analyseras utifrån två olika teorier KASAM (känsla av sammanhang) samt det sociokulturella perspektivet.

    Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod, innehållande semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på olika förskolor i en kommun. I resultatet utifrån vår kvalitativa studie nämner alla förskollärarna att det är viktigt med fysisk aktivitet för barnen men kunskaper, arbetssätt och förutsättningarna i den fysiska miljön skiljer sig åt. Vår slutsats är att fysisk aktivitet är något som bör främjas mer på förskolan. I och med studien har vårt medvetande gällande fysisk aktivitet och dess betydelse ökat. Fysisk aktivitet är något alla pedagoger på förskolan bör sträva efter att inkludera i verksamheten. Empirin visar på att de förskollärarna som har ett ökat intresse för ämnet motiveras till att hitta tid och tillfälle till det i sin verksamhet. Förskolans förutsättningar i den fysiska miljön har också betydelse för att främja barns fysiska aktivitet.

  • Rosberg, Emelie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Andersson, Jeanette
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Lärmiljön och bemötandet är viktigt för en socialt hållbar framtid: en kvalitativ studie om förskollärares arbetssätt för en socialt hållbar utveckling i en mångkulturell kontext2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur förskollärarna resonerar kring lärandet för den socialt hållbara utvecklingen i en mångkulturell kontext. Med hjälp av frågeställningarna: Hur resonerar förskollärarna kring sitt arbete för en socialt hållbar framtid? Vilka strategier anser sig förskollärarna använda i arbetet med den socialt hållbara utvecklingen? På vilka sätt uppfattar förskollärarna att de arbetar med olika språk och kulturer? Studien genomfördes med en kvalitativ metod i form av fyra intervjuer med fem förskollärare på tre förskolor i en skånsk kommun. Det sociokulturella perspektivet är det teoretiska perspektivet som har använts i studien men även hermeneutiken, som är en vetenskapsteoretisk utgångspunkt användes. Resultatet visar att lärmiljö och bemötande är två aspekter som ses som viktigt i arbetet med den socialt hållbara utvecklingen. Det syns även att förskolorna har det sociala med som en del i den övergripande planeringen och att det arbetas aktivt med det sociala i samband med exempelvis värdegrundsarbete och konflikthantering. Kultur och språk synliggörs på olika sätt, genom uppmärksamma olika högtider och kulturella firanden. Men det upplevs ibland som ett dilemma, speciellt om det inte finns barn eller vuxna med andra kulturer eller språk i barnens närhet. 

  • Prabin, Joakim
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Bouvin, Anton
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Språkutvecklande förhållningssätt i klassrummen: en fallstudie av språkutvecklingen i skolans årskurs 4–62020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det globaliserade samhället som vuxit fram det senaste århundradet har gjort möjligheterna att ta sig över gränser lättare och har öppnat upp möjligheter till att utforska nya kulturer och språk. Detta skapade ett intresse hos oss att utforska vidare kring språkutveckling i den svenska skolan. Enligt Skolverket har alla nyanlända elever rätt till språkstöd på sitt modersmål och det ska finnas studiehandledare tillhands för dessa elever. Men hur används de av skolorna? Ger vi eleverna de bästa möjliga förutsättningarna för en god skolgång och en god språkutveckling genom att utnyttja deras flerspråkighet? Studiens syfte är att genom intervjuer se om kartläggningen av elevernas kunskapsbakgrund används på ett sätt som ger eleverna så goda förutsättningar som möjligt. Vi vill också se hur och om studiehandledare används samt ta reda på hur elevernas flerspråkighet nyttjas. När vi läser om språkutveckling lutar många forskare sig mot Lev Vygotskijs grundtankar inom det sociokulturella perspektivet och det kommer att bli vår utgångspunkt i arbetet. Genom interaktion mellan människor utvecklas språket och vi bygger förståelse för varandra genom att kunna kommunicera. Genom att använda oss av intervjuer hoppas vi kunna se hur det ser ut på fältet och i verkligheten. Slutsatsen är att skolorna utnyttjar kartläggningen som används i skolan. Genom kartläggningen förbereds och möjliggörs den bästa skolgången som möjligt för de nyanlända eleverna och studiehandledare används när de finns tillgängliga. Flerspråkigheten hos eleverna utnyttjas i så stor mån som möjligt och undervisningen lutar sig starkt mot Vygotskijs sociokulturella perspektiv.

  • Duric, Alma
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Riha, Rawan
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Sociala mediers inflytande över gymnasieelevers kroppsuppfattning och självkänsla2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning; Tillgång till sociala medier och datoranvändning har ökat bland ungdomar under de senaste åren och det finns en tydlig koppling till att ungdomarnas missnöje med den egna kroppen är relaterat till användning av sociala medier. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är det viktigt att undersöka hur ungdomar mår när det gäller kroppsuppfattning och självkänsla eftersom kroppsuppfattning kan ha en stor inverkan på en individs välmående. Syftet med denna studien är att undersöka hur gymnasieelever upplever att kroppsuppfattning och självkänsla påverkas av de normer som syns i sociala medier. Metod; En kvalitativ studie genomfördes på 10 unga gymnasister 6 pojkar och 4 flickor i åldersgruppen 16 till 20 år med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. Resultat: Analysen av samtliga intervjuer sammanfattades i 4 huvudkategorier: Den rådande normen på Instagram, Krav och förväntningar, Kroppsideal, & Bidrar sociala medier till en sund livsstill? Resultaten visade att informanterna ansåg att deras uppfattning om sin egen kropp påverkas av sociala medier. Diskussion; Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv bör vi bli bättre på att bemöta individer, i synnerhet ungdomar, som visar tecken på psykisk ohälsa eftersom det klassas som ett folkhälsoproblem. Konklusion; Ungdomar upplever höga förväntningar från omgivningen på grund av den rådande normen som syns på Instagram. Detta i sin tur leder till låg självkänsla, dålig självbild men även mobbing och utanförskap. Ungdomarna behöver mer kunskap om sociala medier som gör att de kan vara mer kritiska till budskapen som förmedlas där.

  • Sjöqvist Ished, Euline
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Kunskaper i rörelse: lärare i idrott och hälsa resonerar kring allsidig rörelseförmåga2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett syfte med skolämnet idrott och hälsa är att eleverna ska utveckla allsidiga rörelseförmågor. Vad rörelseförmåga innebär är dock otydligt vilket gör att det även är oklart vilka kunskaper eleverna ska utveckla i ämnet. Denna studie har som syfte att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i grundskolan resonerar kring begreppet allsidig rörelseförmåga. Material samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i idrott och hälsa. De teoretiska perspektiv som användes vid analys av materialet var Physical Literacy och Fundamental Movement Skills. Resultatet av intervjuerna visar att utveckling av allsidiga rörelseförmågor inte uppfattas vara ämnets syfte, och kopplas inte heller till lärande i ämnet. Syftet med ämnet kan enligt lärarna i stället förstås som att eleverna ska hitta motivation till fysik aktivitet, detta genom att få prova på många olika aktiviteter. Det finns en osäkerhet kring vad eleverna ska lära sig i ämnet vilket troligtvis kan härledas både till uppfattningar om syfte och lärande i ämnet men även till upplevda förutsättningar. Vidare visar resultatet att progressionen mellan låg-, och mellanstadiet kan ligga i ökad andel aktiviteter innefattande objektmanipulation, närmare bestämt bollaktiviteter.

  • Söderlund, Lisa
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Kenny, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Digitala verktyg i undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning: en studie ur ett sociokulturellt perspektiv2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 60 poäng / 90 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I vårt informations- och kommunikationssamhälle utvecklas tekniken ständigt. För elever med intellektuell funktionsnedsättning kan digitala verktyg vara användbara för att kunna ta en aktiv del i samhället. I arbetet mot “en skola för alla” har specialläraren därför en viktig roll att utveckla arbetet med digitala verktyg i undervisningen.Syftet med undersökningen är att studera i vilken omfattning digitala verktyg används i en gymnasiesärskola och pedagogers upplevelser av att arbeta med dessa verktyg i undervisningen. Frågeställningarna som genomsyrar undersökningen är hur digitala verktyg används i verksamheten samt vilka möjligheter och svårigheter digitala verktyg kan skapa i undervisningen.Sociokulturell teori är en grund i denna studie. En av utgångspunkterna är att människan är en biologisk, social, historisk och kulturell varelse som ständigt utvecklas genom att dessa aspekter samverkar med varandra. En annan central del i den sociokulturella teorin handlar om lärande och människans förmågor, som enligt den sociokulturella teorin, inte stannar vid människans kropp, utan kan utvecklas och förlängas genom verktyg (artefakter).För att besvara frågeställningarna och uppnå syftet har både en kvantitativ och en kvalitativ metod används, genom både enkät och intervjuer. Dessa har sedan analyserats genom innehållsanalys.30 av 31 respondenter använder digitala verktyg i sin undervisning och mer än hälften använder sådana verktyg dagligen i olika ämnen och aktiviteter. Surfplatta och dator används mest och smartboard/interaktiv tavla minst. Pedagogerna uttrycker att digitala verktyg ökar möjligheten till kommunikation, tillgänglighet, delaktighet och bidrar till ett lustfyllt lärande. Däremot är tid, kostnader och brist på fortbildning och support svårigheter som rapporteras i arbetet med digitala verktyg.Eftersom resultatet visar att digitala verktyg ger förutsättningar för inlärning, kommunikation och för att planera undervisning utifrån elevernas proximala utvecklingszon bör detta arbete prioriteras. Fortbildning samt konkreta exempel på digitala verktygs möjligheter i undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning bör därför lyftas.

  • Pihl, Håkan
    Högskolan Kristianstad, Högskolans ledning.
    A climate club as a complementary design to the UN Paris agreement2020Inngår i: Policy design and practice, ISSN 2574-1292Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The global coverage and the need for consensus explain why the UN Paris agreement, in several critical dimensions, is characterizedby low levels of commitment and reciprocity. Hence, complementary designs are needed. This paper analyzes the parameters of such designs. New agreements should cover only nations that are willing to high levels of commitments and reciprocity. They should use measures that governments can control and be made accountable for. Commitments should be short-term and few dimensional and they should incentivize efficient reductions, prevent leakages to outside nations and provide sanctions for noncompliance. Further, they should provide incentives to outsiders to reduce emissions and encourage them to join the agreement. A Climate Club that harmonizes minimum national carbon prices (i.e. carbon taxes), introduces a common carbon tariff, and welcomes new members to meet these criteria. Such a complementary design also has the potential to expand and, with time, provide a global price on carbon.

  • Schmidt, Manuela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Lund University.
    Stjernswärd, Sigrid
    Lunds universitet.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Janlöv, Ann-Christin
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Encounters with persons who frequently use psychiatric emergency services: healthcare professionals' views.2020Inngår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 17, nr 3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Encounters and interactions between healthcare professionals and patients are central in healthcare services and delivery. Encountering persons who frequently use psychiatric emergency services (PES), a complex patient group in a complex context, may be particularly challenging for healthcare professionals. The aim of the study was to explore healthcare professionals' experiences of such encounters. Data were collected via individual interviews (N = 19) and a focus group interview with healthcare professionals consisting of psychiatric nurses, assistant nurses, and physicians. The data were analyzed with qualitative content analysis. This study focused on the latent content of the interview data to gain a rich understanding of the professionals' experiences of the encounters. Two themes were identified: "Nurturing the encounter with oneself and colleagues for continuous, professional improvement" and "Striving for a meaningful connection with the patient". The professionals experienced their encounters with persons who frequently use PES as caring, professional, and humane processes. Prerequisites to those encounters were knowing and understanding oneself, having self-acceptance and self-compassion, and working within person-centered cultures and care environments.

  • Svenningsson, Nina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för design.
    Faraon, Montathar
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, Avdelningen för design.
    Artificial intelligence in conversational agents: a study of factors related to perceived humanness in chatbots2019Inngår i: Proceedings of 2019 2nd Artificial Intelligence and Cloud Computing Conference (AICCC 2019) and 2019 Asia Digital Image Processing Conference (ADIP 2019), New York: Association for Computing Machinery (ACM), 2019, s. 151-161Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Artiicial intelligence (AI) is gaining traction in service-oriented businesses in the form of chatbots. A chatbot is a popular type of social AI that uses natural language processing to communicate with users. Past studies have shown discrepancies in terms of whether or not a chatbot should communicate and behave like a human. This article aims to explore these discrepancies in order to provide a theoretical contribution of a list of factors related to perceived humanness in chatbots and how these may consequently lead to a positive user experience. The results suggest that a chatbot should have the following characteristics: avoiding small talk and maintaining a formal tone; identifying itself as a bot and asking how it can help; providing speciic information and articulating itself with sophisticated choices of words and well-constructed sentences; asking follow-up questions during decision-making processes and; providing an apology when the context is not comprehensible, followed by a question or a statement to dynamically move a conversation forward. These results may have implications for designers working in the eeld of AI as well as for the wider debates and the broader discourse around the adoption of AI in society.

  • Andersson, Anna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Redinge Rosengren, Jennifer
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    När plikten kallar: en allmän litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelse av att göra en orosanmälan när barn misstänks fara illa2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn som far illa är ett globalt problem och den första januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Sjuksköterskor har, bland flera yrkeskategorier, en anmälningsskyldighet vid misstanke om att barn far illa. I omvårdnadssituationen kan sjuksköterskor ha både direkt och indirekt kontakt med dessa barn. När barn far illa får det konsekvenser på både kort och lång sikt. Genom att beskriva hur sjuksköterskor upplever att göra en orosanmälan ökar kunskapen vilket skapar förutsättningar för att värna om barns framtida hälsa.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att göra en orosanmälan i omvårdnadssituationer där barn misstänks fara illa. Metod: En allmän litteraturstudie som baserades på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Sökningen gjordes i tre databaser och HKR:s granskningsmallar användes till artikelgranskningen. Därefter följde analysprocessen av artiklarna med hjälp av Fribergs (2012) trestegs analysmall.  Resultat: Känslor av osäkerhet och oro uppkommer hos sjuksköterskor när barn misstänks fara illa. Tre huvudkategorier som har den personcentrerade omvårdnadsteorin som utgångspunkt utgörs av Upplevelser av förutsättningar i anmälningsprocessen, Upplevelser av vårdandets sammanhang vid en orosanmälan och Upplevelser av konsekvenser i mötet med familjen under personcentrerade processer. Sjuksköterskors upplevelse belyser en uttalad osäkerhet gällande när en orosanmälan måste göras. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Tre fynd från resultatet diskuteras utifrån McCormack och McCances (2010) personcentrerade omvårdnadsteori samt utifrån pliktetik och samhällsperspektiv. Fynden är, Förutsättningar: Utbildning ger kunskap, Vårdandets sammanhang: Känna stöd från kollegor, och Personcentrerade processer: Att möta familjen efter en orosanmälan.  

  • Hägneryd, Marcus
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Engdahl, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelse av stressens påverkan i mötet med patienter: en litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:I rollen som sjuksköterska ingår att arbeta utefter fyra grundläggande ansvarsområden samt den etiska koden för sjuksköterskor som ingår i professionen. Vilket innebär att sjuksköterskor måste möta patienter där de är genom att ta sig tid att skapa goda relationer. Förutsättningarna att skapa goda relationer med patienter kan äventyras av hög arbetsbelastning och upplevelse av stress. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hur stress påverkar mötet mellan sjuksköterska och patient. Metod: Litteraturstudiens resultat var baserat på 13 vetenskapliga artiklar kring ämnet. Datainsamling har skett genom databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultatet visade att upplevelsen av stress i mötet mellan sjuksköterska och patient påverkar mötet i flesta fall negativt, dock kunde rätt copingstrategi reducera stressupplevelsen. Diskussion: Sjuksköterskor som upplever arbetsrelaterad stress i patientmötet riskerar patientsäkerheten genom objektifiering av patienten. Etisk stress uppstår då sjuksköterskor upplever att de inte uppfyller förväntningarna av professionen, vilket är en av orsakerna till att de lämnar yrket.

  • Larsen, Rebecca
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Abdo, Sara
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Vårdpersonals attityder till patienter med självskadebeteende med fokus på sjuksköterskans attityder: en litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många människor lider av psykisk ohälsa. Ett sätt att uttrycka och hantera känslor av psykiska ohälsa kan vara genom att skada sig själv. Självskadebeteende är ett underbegrepp till självdestruktivt beteende. Självskadebeteende klassificeras som ett icke-suicidalt självskade-syndrom. Självskadebeteende kan uttryckas genom att en person frivilligt engagerat sig i självförvållad skada mot egen kroppsyta som troligtvis åstadkommit smärta, blåmärke eller blödning. Riskfaktorer kan bland annat vara genetisk sårbarhet, negativa livshändelser eller traumatiska upplevelser. Självskadebeteendet kan leda till ett sämre psykiskt mående. Därför ansågs det vara av väsentlighet att undersöka och beskriva vårdpersonals attityder till denna patientgrupp. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals attityder till patienter med självskadebeteende med särskilt fokus på sjuksköterskans attityder. Metod: En litteraturöversikt där resultatet bygger på 11 vetenskapliga artiklar varav fem kvalitativa och sex kvantitativa. Sökningar efter relevanta artiklar gjordes i två olika databaser. Artiklarna analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier i relation till syftet identifierades; avog attityd, stigmatiserande attityd, empatisk attityd och förstående attityd. Beroende på utbildning och erfarenhet så varierade attityderna. Stigmatisering och objektifiering kunde förekomma. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades studiens metod med hjälp av fyra trovärdighetsbegrepp: tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuterades tre områden; brist på utbildning och kunskap, fördela tiden och prioritera patienten samt kontinuitet och samverkan. Vårdpersonalens attityder till självskadebeteende var avgörande för hur effektiv vården kommer att vara för denna patientgrupp.

  • Lundberg Vallejos, Amanda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Rodin, Malin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Systematiskt kvalitetsarbete: förskollärares uppfattningar om uppdraget att arbeta med kvalitetssäkring2020Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of the study was to investigate how preschool teachers experience systematic quality work as a tool and gain a deeper insight into preschool teachers' experiences of systematic quality work in preschool. This is a qualitative study based on semi-structured interviews of five legitimate preschool teachers in the south of Sweden. The study takes inspiration from a phenomenographic approach to highlight the variety of perceptions. New public management is discussed as an aspect in relation to quality measurement, which may have affected the establishments, and employees, views on quality. The result show that the preschool teachers' views regarding systematic quality work are that it concretises, makes visible goal fulfillment and forms the basis for joint work towards quality assurance. The study also show that preschool teachers feel that the work is advantageous with right circumstances. However, expressions are given for perceptions that the lack of time, as well as difficulties in the absence of guidelines on how the work should be practically performed, is a factor affecting the work.

  • Nilsson, Agneta
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Wehner, Linda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Tiden inför inskolning i förskolan: förstagångsföräldrars uppfattningar inför inskolning i förskolan2020Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt arbete handlar om tiden inför inskolningen i förskolan. Syftet med studien är att ur ett föräldraperspektiv synliggöra vilka uppfattningar och förväntningar förstagångsföräldrar har kring information och förberedelser inför inskolningen i förskolan. Tiden inför inskolningen kan innehålla funderingar och frågor kring förskolans inskolningsrutiner och metoder eftersom förstagångsföräldrar oftast inte har någon erfarenhet av inskolning. Under utbildningen på högskolan har vår nyfikenhet och vårt intresse växt kring hur vi på bästa sätt kan utveckla större kunskap och förutsättningar kring att organisera och förbereda för att förstagångsföräldrar ska känna sig väl förberedda och trygga inför att inskola sitt första barn i förskolan.Arbetet är inspirerat av en fenomenografisk ansats som utgår ifrån människors olika uppfattningar kring den levda världen. Studien baseras på gruppintervjuer med förstagångsföräldrar som har en inskolning i förskolan framför sig. Semistrukturerade frågor ligger till grund för studien och resultatet visar att vårdnadshavarna uttrycker att de önskar mer information via BVC för hur och när de ska ansöka om plats i förskolan. Förstagångsföräldrarna önskar tydligare och mer lättåtkomlig information på kommunens hemsida kring ansökningsprocessen. Resultatet visar även att det krävs en större insats från förskolorna genom att erbjuda mer information som vårdnadshavare kan önska ta del av inför val av förskola. Det gäller även förskolans aktuella inskolningsmetod samt annan viktig information för att vårdnadshavare ska känna sig trygga och förberedda inför inskolningen i förskolan.

  • Tiderman, Vendela
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Stenberg, Ida
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Personers upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp: en litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 2018 rapporterades totalt 8663 fall av hjärtstopp i Sverige. Vid hjärtstopp är det viktigt att hjärt och lungräddning startar så fort som möjligt för att öka chansen för överlevnad. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna bemöta och förstå personer som varit med om ett hjärtstopp. Genom att tillämpa en personcentrerad vård och låta patienten vara delaktig i vården kan relationen mellan patient och sjuksköterska stärkas, vilket kan underlätta för patienten att bearbeta  hjärtstoppet. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie som baserades på 10 stycken kvalitativa artiklar. Artikelsökningar gjordes i två databaser, Cinahl och PubMed.  Analysen genomfördes genom att artiklarna lästes igenom flertalet gånger för att identifiera upplevelser som svarade på syftet, av de identifierade upplevelserna skapades kategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet beskriver personers upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Det upplevdes sårbart att skrivas ut från sjukhuset efter hjärtstoppet. Både kognitiva och kroppsliga förändringar upplevdes efter hjärtstoppet. Nya prioriteringar i livet hade uppkommit och sociala relationer upplevdes viktiga. Minnesluckor från hjärtstoppet kunde upplevas och många existentiella frågor angående framtid, död och varför händelsen inträffade upplevdes. Känslor av tacksamhet för att ha överlevt framträdde. Diskussion: De centrala fynden som diskuterades var den uttryckta skillnaden i fysiska förmågan, vikten av goda relationer samt minnen från händelsen och oro inför framtiden. Fynden diskuterades utifrån tidigare forskning, etik samt utifrån Antonovskys teori KASAM. Ämnet diskuteras även utifrån ett genusperspektiv då studierna som ingick i litteraturstudien var utförda på majoriteten män.

  • Larsson, Hanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Bergfors, Dennis
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    När två världar möts: patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan vid cancersjukdom2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Möte med patienter med cancer sker i vården inom alla instanser eftersom cancerdiagnostiken ökar varje år. Att leva med cancer kan vara omvälvande för den drabbade, även sjuksköterskorna som vårdar patienterna kan uppleva det som problematiskt och bli påverkad av patienternas öden. Sjuksköterskan ansvarar för patienternas omvårdnad och har därmed en stor betydelse i huruvida patienterna upplever vården.

    Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan vid cancersjukdom.

    Metod: En kvalitativ allmän litteraturstudie med systematisk litteraturöversikt innehållande tolv kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Artiklarna har granskats utifrån en granskningsmall för kvalitativa artiklar och en för kvantitativa artiklar. Artiklarna har analyserats i form av en textanalys utifrån en fem stegs modell.

    Resultat: Upplevelserna delades in i totalt fyra subkategorier som sammanförts till två kategorier. Sjuksköterskans förmågor inverkar på mötet:  kompentens ingav förtroende och trygghet samt fungerande kommunikation gav ett minskat lidande. Faktorer ligger till grund för ett omhändertagande möte: respektfulla möten gav känslor av uppmärksamhet och tiden var en viktig komponent för att kunna tillgodose patienternas behov.

    Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras studiens kvalitét utifrån trovärdighetsbegreppen tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen lyfts de tre fynden: kommunikationens betydelse, att vara omhändertagen och hur tiden påverkade mötet. Det är av stor vikt för sjuksköterskan att veta hur patienterna upplever mötet, detta för att vården ska bli bra och vårdande. Kommunikationen är viktigt för en trygg vård enligt patienterna. Det finns även ett tydligt samband i huruvida mötet och patienterna påverkas av tiden.

  • Jakobsson, Ronina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Eriksson, Rebecca
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    En tyst elev säger mer än tusen ord: en studie av hur några lärare upplever att de arbetar med talängsliga elever2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studies syfte är att genom intervjuer synliggöra några svenska lärares arbetssätt med talängsliga elever. Den frågeställning som undersökningen utgår från är ”Vilka arbetssätt med kommunikationsängsliga elever menar studiens tillfrågade lärare att de använder i sin undervisning?”. Teoretiskt perspektiv för studiens analys är hermeneutiken och på resultatet har ett sociokulturellt lärandeperspektiv applicerats. Studiens resultat visar att enligt de tillfrågade lärarna är att skapa trygghet i gruppen och låta den talängsliga eleven träna sig att prata i mindre sammanhang väsentligt för att underlätta för de elever som lever med olika grader av talängslan som i förlängningen riskerar att bli ett demokratiskt problem.

  • Löfstedt, Emelie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Mårtensson, Elin
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Det obekväma samtalet: en litteraturöversikt om sjuksköterskors kommunikation kring sexualitet2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sexualitet är en grundläggande del av att vara människa som innefattar allt från kön och könsidentiteter till intimitet och reproduktion. Sexualitet i relation till hälsa, alltså sexuell hälsa, är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Enligt kompetensbeskrivningen för en legitimerad sjuksköterska ska sjuksköterskan kunna kommunicera med patienter med ett respektfullt och lyhört förhållningssätt. Denna kommunikation om sexualitet kan ske via PLISSIT-modellen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kommunikation om sexualitet med patienter. Metod: En litteraturöversikt med mixad metod baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Databaserna Cinahl Complete och PubMed användes för att hämta artiklar. Granskning gjordes enligt Högskolan Kristianstads granskningsmall samt analyserades utifrån Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Resultatet grundas på fyra huvudfynd: Samtalet om sexualitet prioriteras inte, Kunskapen om sexualitet är bristande, Ingen vill ta på sig ansvaret att samtala om patienters sexualitet och När det klaffar blir det bra. Diskussion: Styrkor och svagheter med studien bedömdes utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Två fynd diskuteras från resultatet kring hur sjuksköterskors brist på kunskap kan drabba patienten samt det bristande nyttjandet av en arbetsmodell. Kunskap är en kvalifikation för att sjuksköterskor ska kunna kommunicera om sexualitet med patienter. Det är även en grundläggande faktor för att sjuksköterskor ska kunna känna en trygghet i sin profession. PLISSIT-modellen kan vara ett verktyg för sjuksköterskor att bedriva en personcentrerad vård. Detta kan i sin tur leda till en avdramatisering av sexualitet på en samhällsnivå.

  • Montium-Åberg, Nadine
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Starhög, Emma
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    “De styrdokument som jag förhåller mig till, där står det ju ingenting”: en kvalitativ intervjustudie om skolbibliotekariers arbete med representation av etnicitet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur skolbibliotekarier tolkar och förhåller sig till styrdokumentens riktlinjer kring representation av etnicitet samt hur denna tolkning påverkar arbetet med urval och inköp av mellanåldersböcker. Detta har undersökts genom att intervjua fyra skolbibliotekarier i två olika kommuner. 

    I teoriavsnittet presenteras studier som med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv behandlar representation av etnicitet och kulturell bakgrund i barn- och ungdomslitteratur. Studierna presenteras i syfte att erbjuda fördjupad förståelse för möjligheten att erbjuda mångfald genom skolbibliotekariens inköp till skolbiblioteken. 

    Metoderna som används för att uppnå̊ syftet är kvalitativ intervjustudie samt textanalys inspirerad av kritisk diskursanalys. Analysen av skolbibliotekariernas tolkning av etnicitetsbegreppet i relation till styrdokumenten sker med hjälp av analyspunkter hämtade från Hellspong & Ledins textmodell. 

    Resultaten pekar på att deltagarna inte anser att det finns riktlinjer som beskriver vilken litteratur som ska köpas in till skolbiblioteket eller hur de konkret ska arbeta med mångfald. Detta ger skolbibliotekarierna frihet att köpa in det de vill. Skolbibliotekarierna uttrycker att det främst är utgivningen av litteratur och begränsade ekonomiska resurser som påverkar nivån av representation av icke-svensk etnicitet.  

  • Nilsson, Christin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Kempi, Anneli
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Uppmärksamma och identifiera särskilt begåvade elever i matematik: varför, vad och hur?2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fokus i arbetet har varit särskilt begåvade elever i matematik. Anledningen är att det idag finns särskilt begåvade elever som aldrig blir identifierade och forskning har visat att dessa elever då inte får den undervisning de har rätt till enligt skollagen (Persson R. S., 2010; SFS 2010:800). Detta kan leda till hög skolfrånvaro, att dessa elever blir hemmasittare och får psykosociala problem (Pettersson, 2011).

    Syftet med studien är att få mer kunskap om hur pedagoger beskriver elever som är eller kan vara särskilt begåvade i matematik i en svensk skolkontext. Dessutom få mer kunskap om pedagogerna har uppmärksammat och identifierat någon särskilt begåvad elev i matematik samt vilken metod de i så fall har använt sig av.

    Vi har använt oss av enkät samt skriftlig intervju som metod. Enkäten har distribuerats i olika Facebook grupper med inriktning mot matematik. Vi fick ett stort gensvar och många av respondenterna ställde även upp på att delta i en skriftlig intervju. Som teoretiskt ramverk och analysverktyg har vi använt oss av Renzullis (2005) the three ring conception of giftedness samt Krutetskiis (1976) matematiska förmågor.

    Enkäten visar att pedagogisk observation i stor utsträckning används både för att uppmärksamma och identifiera särskilt begåvade elever. För att identifiera används oftast problemlösning som metod och för att uppmärksamma visar det sig att pedagogerna utgår ifrån egen känsla. Utifrån de skriftliga intervjuerna kan vi förstå att deras känsla bottnar i en yrkesskicklighet som kan vara svår att sätta ord på.

    En slutsats i denna studie är att pedagogers utbildning om särskilt begåvade spelar en mycket stor roll för denna elevgrupp. Vi ser dock att det råder en kunskapsbrist bland pedagogerna trots att det tydligt framgår i skollagen från 2011 att dessa elever ska få det stöd de behöver (SFS 2010:800).

  • Westergren, Albert
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön PRO-CARE, Patient Reported Outcomes - Clinical Assessment Research and Education. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap.
    Behm, Lina
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Människa - Hälsa - Samhälle (MHS). lina.behm@hkr.se .
    Lindhardt, Tove
    Lunds universitet & Danmark.
    Persson, Magnus
    Lunds universitet.
    Ahlström, Gerd
    Lunds universitet.
    Measuring next of kin's experience of participation in the care of older people in nursing homes2020Inngår i: PLoS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 15, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Lack of conceptual clarity and measurement methods have led to underdeveloped efforts to measure experience of participation in care by next of kin to older people in nursing homes.

    OBJECTIVE: We sought to assess the measurement properties of items aimed at operationalizing participation in care by next of kin, applied in nursing homes.

    METHODS: A total of 37 items operationalizing participation were administered via a questionnaire to 364 next of kin of older people in nursing homes. Measurement properties were tested with factor analysis and Rasch model analysis.

    RESULTS: The response rate to the questionnaire was 81% (n = 260). Missing responses per item varied between <0.5% and 10%. The 37 items were found to be two-dimensional, and 19 were deleted based on conceptual reasoning and Rasch model analysis. One dimension measured communication and trust (nine items, reliability 0.87) while the other measured collaboration in care (nine items, reliability 0.91). Items successfully operationalized a quantitative continuum from lower to higher degrees of participation, and were found to generally fit well with the Rasch model requirements, without disordered thresholds or differential item functioning. Total scores could be calculated based on the bifactor subscale structure (reliability 0.92). Older people (≥ 65 years) reported a higher degree of communication and trust and bifactor total scores than younger people (p < 0.05 in both cases). People with a specific contact person experienced a higher degree of participation in the two subscales and the bifactor total score (p < 0.05 in all three instances).

    CONCLUSION: Psychometric properties revealed satisfactory support for use, in nursing home settings, of the self-reported Next of Kin Participation in Care questionnaire, with a bifactor structure. Additional research is needed to evaluate the effectiveness of the scales' abilities to identify changes after intervention.

    TRIAL REGISTRATION: The KUPA project has Clinical Trials number NCT02708498.

  • Hanreddya, Amy
    et al.
    USA.
    Östlund, Daniel
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik.
    Alternate curricula as a barrier to inclusive education for students with intellectual disabilities2020Inngår i: International Electronic Journal of Elementary Education, ISSN 1307-9298, Vol. 12, nr 3, s. 235-247Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although intellectual disability is a culturally defined and often fluid concept, individuals with this label are often at the greatest risk of isolationand low expectations, particularly within school environments. Despite institutional narratives on educating and raising expectations for “all”students, the use of alternate curricula for individuals with intellectual disabilities creates a structural barrier that explicitly designates studentsas incapable of using the same curriculum as nondisabled peers. Through exemplars in the United States and Sweden, the authors argue theuse and expansion of alternate curricula is an international trend with troubling short- and long-term consequences for students. In Sweden, anational alternative curriculum is required for all students with intellectual disabilities. In the United States, adoption of alternate achievementstandards varies by state; yet, the use of alternate curricular materials in self-contained classrooms is widespread despite questionable alignmentto general education standards. In addition to the challenges posed by a separate curriculum for students with intellectual disabilities,approaches to promoting authentic engagement and learning in the context of general education settings and curricula are discussed.

  • Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap. Lunds universitet.
    Making your school nurse philosophy visible2020Inngår i: Sage Open Nursing, ISSN 2377-9608, Vol. 6Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    As a school nurse, it can be challenging to make values and philosophy useful in the context of a busy and stressful workday. However, values and philosophy can help guide school nurses in their profession. This article proposes strategies for how school nurses can make their school nurse’s values and philosophy visible. The first step in formulating a school nurse philosophy is to identify overall values, such as how one views society and people’s equal values. A peer-mentoring group, such as a mastermind group, could offer a place to have philosophical discussions with colleagues.

  • Bengtsson, Louise
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Olsson, Love
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Förskollärares syn på förskolegårdens utformning och dess betydelse för barns utveckling och lärande2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att beskriva, problematisera och analysera förskollärares uppfattning om hur utomhusmiljön på förskolegården påverkar barns lek- och lärande. Studiens teoretiska ansats baseras i huvudsak på det sociokulturella perspektivet och på Reggio Emilia pedagogiken. Centrala begrepp från det sociokulturella perspektivet behandlas i studien, dessa är artefakt, kognitionsutveckling, lärprocess, mediering, proximal utvecklingszon och sociodramatisk lek. Utifrån studiens syfte formulerades två forskningsfrågor: Hur uttrycker förskollärarna att förskolegårdens utformning kan bidra till barns utveckling och lärande? Och hur uttrycker förskollärarna att de skapar lustfyllda lärmiljöer utomhus? För att få fram ett resultat har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra förskollärare. Till studien har förskollärarnas förhållningssätt, olika erfarenheter, kompetenser samt uppfattningar som rör utomhusmiljön i förskolans verksamhet studerats. Studiens resultat påvisar att förskollärares egen inställning och förhållningssätt har stor betydelse för hur förskolegårdens miljö utformas och vilka förutsättningar barnen i verksamheten ges till utveckling och lärande. Resultatet visar även att förskolegårdens utformning bidrar till barns utveckling och lärande inom olika områden.

  • Laurin, Jennifer
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Johansson, Isabelle
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Läroplansutvecklingen för ämnet religionskunskap i relation till samhällsförändringen2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vår religionsundervisning har under de senaste hundra åren gått från att endast lära sig om kristendomen till att istället lära sig om alla världsreligioner. I detta arbete har vi synliggjort hur våra läroplaner har utvecklats i den takt som vårt samhälle har förändrats. Detta medför att undervisningen inte är densamma som förr. Vi har valt att utgå från läroplansteori där vi har genomfört en kvantitativ innehållsanalys som vi gjort på läroplanerna 62, 80 och 11. Efter att vi jämfört dessa läroplaner har vi satt dessa i relation till samhällsförändringen genom tiderna. Det har vi gjort för att se hur dessa två har samspelat. 

  • Malmgren, Jennie
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Lindkvist, Jenny
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Riskfaktorer som skapar arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor: en kvalitativ litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett vanligt problem i yrken med komplexa arbetsuppgifter. Arbetsrelaterad stress uppkommer när kraven på person är större än personens kunskapsområde. Det har visat sig att sjuksköterskor som ofta utför komplexa arbetsuppgifter har ca 4% högre sjukfrånvaro relaterat till stress och ca 70 % av sjuksköterskorna bekräftar att deras yrke är psykiskt krävande. Syfte: Syftet var att beskriva riskfaktorer som skapar arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor som arbetar inom den slutna vården. Metod: Allmän litteraturstudie vars resultat baseras på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Riskfaktorer för arbetsrelaterad stress var bland annat otillfredsställande relationer, brist på stöd, hög arbetsbelastning samt brister i organisation och styrning. Diskussion: Fynden visade att arbetsrelaterad stress är ett hot mot patientsäkerheten, att arbeta i en otydlig yrkesroll och brist på Känsla av sammanhang (KASAM). Fynden diskuterades utifrån sjuksköterskors etiska koder/andra etiska aspekter, Karasek och Theorells Krav, kontroll och stödmodell samt utifrån ett samhällsperspektiv. I relation till studiens syfte visade resultatet att riskfaktorerna upplevdes av sjuksköterskorna bidra till en negativ arbetsmiljö och kunde även ge upphov till en etisk och moralisk stress.

  • Ekdahl, Per
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    "Språkstört på fritids": hur fritidshem anpassar sin undervisning till elever med språkstörning2020Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten i vår undersökning har varit att ta reda på hur ett urval av pedagoger på ett urval fritidshem arbetar med elever med språkstörning. Syftet har varit att ta reda på hur våra informanter ser på de utmaningar och anpassningar som finns när det gäller elever med språkstörning på fritidshemmen. Undersökningens frågor handlar om anpassningar, stöd samt skillnader i arbetssätt i kontrast till den reguljära undervisningen som sker i skolan. För att besvara undersökningens frågor har en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer genomförts. Sammanlagt har fyra fritidspedagoger på fyra olika skolor intervjuats. Vi har utgått från aktuell forskning inom området och låtit vår egen undersökning präglas av sociokulturella och hermeneutiska perspektiv.

     

    Av vår undersökning framgår att kännedomen om språkstörning på de undersökta fritidshemmen har brister. Metodarbetet framstår i hela materialet som ganska ensidigt, och trots att specialpedagogiskt samarbete existerar anser informanterna att arbetet med de elever som har en språkstörning bör utvecklas.

  • Dojcinovic, Tamara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Stjärnfeldt, Julia
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelse av att arbeta på sjukhus under sitt första yrkesverksamma år2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • Gustafsson, Johanna
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Larsson, Miranda
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning.
    Vårdnadshavares upplevelser av mötet med pedagoger: hämtning på förskolan ur ett relationellt perspektiv2020Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få en insikt i hur vårdnadshavare upplever mötet med pedagoger när de hämtar sina barn på förskolan och om de får den information de efterfrågar. Studiens teoretiska ansats har hämtas i från Jonas Aspelins studier om det relationella perspektivet, där sam-verkan, sam-varo och kommunikation är väsentliga delar. Materialet i studien bygger på kvalitativ forskning, där sex vårdnadshavare till barn på olika förskolor har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien tyder på att vårdnadshavarna får den information som de efterfrågar i med mötet med pedagogerna, men att mötets innehåll kan variera beroende på vilken pedagog de möter. Vårdnadshavarna i studien påtalar även vikten av ett genuint möte, där trygghet och en öppen dialog skapar tillitsfulla relationer vilket i sin tur leder till en god samverkan mellan förskolan och vårdnadshavare.

  • Karlsson, Frida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Nordberg, Julia
    Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap.
    Vem är jag?: en litteraturstudie om livets förändringar efter stroke2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att vara ung och drabbas av en stroke kan ge stora komplikationer i den levda vardagen. Rätt resurser och insatser krävs för att kunna vårda dessa individer. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i omvårdnaden av individer som insjuknar och på så sätt ger betydelse för huruvida vardagen ska kunna hanteras. Syfte: Syftet var att beskriva unga individers upplevelser av att leva med komplikationer efter en stroke. Metod: En litteraturstudie med systematisk litteraturöversikt innehållande nio kvalitativa artiklar. Artiklarna är granskade utifrån en granskningsmall för kvalitativa artiklar och har analyserats utifrån en textanalys grundat på Fribergs fem stegs modell. Resultat: Upplevelserna delades in i totalt tre huvudkategorier; Jaget förändrades, familjelivet förändrades, yrket påverkades samt sju subkategorier; Fysiska förmågor påverkades negativt, rädsla påverkade vardagen, oro i identitet-skapandet, att vara en otillräcklig/tillräcklig familjemedlem, sexuellt samliv påverkades, insjuknandet gav motivation till jobb men krävde förändrade arbetsförhållanden, ekonomin åsidosattes. Diskussion: Fyra kvalitets-begrepp; Tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet diskuteras utifrån författarnas tillvägagångssätt i metoddiskussionen. Resultatdiskussionen består utav tre olika fynd som diskuteras; Vardagen påverkades av rädsla, den förändrade identiteten och insjuknandet påverkade relationen till familjen. Fynden diskuteras utifrån teorin KASAM, sjuksköterskan profession, etik, samhällsperspektiv och utvecklingsarbete för framtida forskning.