hkr.sePublikationer
1 - 32 av 32
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Melén Fäldt, Maria
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Högskolepedagogisk debatt: pedagogiska utvecklingsprojekt med studentens lärande i centrum2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • Melén Fäldt, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle. Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Högskolepedagogisk debatt: Tema: Pedagogiska utvecklingsprojekt med studentens lärande i centrum2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • Wendin, Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Bredie, Wender
    Danmark.
    Maitre, Isabelle
    Frankrike.
    Matullat, Imke
    Tyskland.
    Olsson, Viktoria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Kremer, Stefanie
    Holland.
    Giboreau, Agnes
    Frankrike.
    Ueland, Oydis
    Norge.
    Appetite for life: reflections on how to increase food intake in the elderly2017Ingår i: MENU, Journal of Food & Hospitality Research, ISSN 2275-5748, Vol. 6, nr November, 25-33 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Maintaining appetite for foods at old and very old age is important for keeping a reasonable healthstatus and quality of life in this growing group of citizens. Since the personal health status and livingcondition change for people at higher age a loss of independence in the way they are accustomed toprepare and consume foods is often a consequence. This may lead to changes in consumptionpatterns and a deteriorated living condition. Full attention should be given to different approacheson how quality of life and appetite for food can be maintained in this group of citizens. The presentshort communication addresses this topic from multiple angles and presents the results from adiscussion by experts on the topic.

  • Ewesson, Sara
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Knutsson, Jeanette
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Hur rollen som sjuksköterska utvecklas vid teamträning i simulerade situationer.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att arbeta i team kräver många olika kunskaper, både om sin egen roll men också om andras. Som sjuksköterska behöver du både tekniska och icke tekniska färdigheter för att utöva det dagliga arbetet. Genom teamträning i simulerade situationer kan möjlighet ges till att öva detta i en säker miljö utan risk för att skada patienten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattning om hur rollen som sjuksköterska utvecklas vid teamträning i simulerade situationer. Metod: En litteraturstudie som baserades på 12 artiklar varav fyra var kvalitativa, sex kvantitativa och två med mixad metod. Resultat: I resultatet beskrivs sjuksköterskans utveckling av sin yrkesroll vid teamträning i simulerade situationer i fyra olika teman. Resultatet visar att sjuksköterskan utvecklades i sin professionella roll genom, insikt om sin roll i teamet, ökad kunskap och hantering i olika akuta scenarier, reflektion och stärkt självkänsla Diskussion: Det ter sig som att de tre första kategorierna leder till den fjärde. Genom att förstå sin och andras roller bättre, genom att träna olika situationer så ökar hanterbarheten. Därefter få möjlighet till att reflektera över situationen tillsammans med andra leder till att sjuksköterskan upplever en stärkt självkänsla i sin yrkesroll. Slutsats: Teamträning i simulerade situationer leder till att sjuksköterskan utvecklas i sin yrkesroll.

  • Godhe, Anna-Lena
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Magnusson, Petra
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humaniora.
    Multimodality in language education: exploring the boundaries of digital texts2017Ingår i: Proceedings of the 25th International Conference on Computers in Education. New Zealand: Asia-Pacific Society for Computers in Education / [ed] Chen, W et. al, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Considering the challenges of contemporary communication, largely due to the rapid development of media technology, the purpose of this article is to discuss the implications that these challenges may have for language education. In a digitalized society, texts more often than not include several modes, such as images, symbols, film clips and sound. What does this widened notion of texts mean for language subjects and teachers and how are these changes in texts reflected in curricula? In the article we use a multimodal framework to understand and discuss meaning-making when a widened notion of texts is incorporated in language education and the conflicts that may occur are discussed from an activity theoretical point of view. We conclude by arguing for native language education to fully embrace and recognize multimodal meaning-making.

  • Tholin, Måns
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Uppföljning av 4 skånska kommuners miljökonsekvensbeskrivningar: en studie av detaljplaner2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In 2004, a provision was introduced into the Environmental Code, which states that the plans and programs that may lead to significant environmental impact should be tested through an environmental impact assessment. This study focuses on what happens after such a description has been made. Is there anyone monitoring the real impact? And if so, in what regard?By reviewing environmental impact assessments made of Detailed Development Plans, as well as interviews with the municipalities concerned, I wanted to answer the question of municipalities actually live up to the legislative requirements, and how is monitoring sections written in the EIA's. The results show varying quality regarding monitoring sections in the EIA´s and almost non-existent follow-up work after the plan has been prepared.The municipalities that were interviewed all thought that the follow up idea was good, but in practice difficult. The reasons for this are that the law is poorly precise; there is a lack of resources or that the responsibilities within the organization can be a problem according to the municipalitiesOne of the solutions to this problem may be a reporting requirement against the municipalities, as this usually leads to an expanded and more focused work.

  • Jovanovic, Kristina
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv.
    The retailing paradox: a study of the green market development in food retailing2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    CSR has become an important issue in the business practices of retailers worldwide. When it comes to the food sector, retailers are expected to adopt CSR practices and influence their consumers and supply chains to behave in a socially responsible way. Since the food consumption in answerable for 30 per cent of the negative environmentally impact the retailers are suggested to stimulate the green market development and sustainability in both production and consumption practices. This can be done with establishment of the responsible assortment. In relation to that, one of the main tools that food retailers use to create responsible assortment is called CSR labelling.

    The purpose of this study is to explore how food retail store managers engage to adopt CSR in the store assortment and how private eco-brands contribute to the green-market development in food retail. In order to achieve a widely understanding of food retailers practices when the creation of responsible assortment ant the stimulation of the green market development are in case, a qualitative method with 9 semi structured interviews was applied.

    The results show that retailers use CSR and eco-labells with the intention to motivate consumers to buy sustainable food products. The retailers are also showing increased attention of controlling the supply chain and influencing suppliers to behave in a socially responsible way. However, the findings indicates that both store managers and consumers need to be better informed about the benefit of the sustainable products.

  • Landgren, Johan
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Stöd dina studenters skrivutveckling: en lärarhandledning till Skrivguiden.se2017 (uppl. 2)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • Söderquist, Pär
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap.
    Elmberg, Johan
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Gunnarsson, Gunnar
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Man & Biosphere Health (MABH).
    Thulin, C-G
    University of Agricultural Sciences.
    Champagnon, J
    Frankrike.
    Guillemain, M
    Frankrike.
    Kreisinger, J
    Tjeckien.
    Prins, H T
    Holland.
    Crooijmans, R. P. M. A.
    Holland.
    R. H. S., Kraus
    Admixture between released and wild game birds: a changing genetic landscape in European mallards (Anas platyrhynchos)2017Ingår i: European Biophysics Journal, ISSN 0175-7571, E-ISSN 1432-1017Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Disruption of naturally evolved spatial patterns of genetic variation and local adaptations is a growing concern in wildlife management and conservation. During the last decade, releases of native taxa with potentially non-native genotypes have received increased attention. This has mostly concerned conservation programs, but releases are also widely carried out to boost harvest opportunities. The mallard, Anas platyrhynchos, is one of few terrestrial migratory vertebrates subjected to large-scale releases for hunting purposes. It is the most numerous and widespread duck in the world, yet each year more than three million farmed mallard ducklings are released into the wild in the European Union alone to increase the harvestable population. This study aimed to determine the genetic effects of such large-scale releases of a native species, specifically if wild and released farmed mallards differ genetically among subpopulations in Europe, if there are signs of admixture between the two groups, if the genetic structure of the wild mallard population has changed since large-scale releases began in the 1970s, and if the current data matches global patterns across the Northern hemisphere. We used Bayesian clustering (Structure software) and Discriminant Analysis of Principal Components (DAPC) to analyze the genetic structure of historical and present-day wild (n = 171 and n = 209, respectively) as well as farmed (n = 211) mallards from six European countries as inferred by 360 single-nucleotide polymorphisms (SNPs). Both methods showed a clear genetic differentiation between wild and farmed mallards. Admixed individuals were found in the present-day wild population, implicating introgression of farmed genotypes into wild mallards despite low survival among released farmed mallards. Such cryptic introgression would alter the genetic composition of wild populations and may have unknown long-term consequences for conservation.

  • Masic, Amira
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    "Den tredje pedagogen": En studie av "Den tredje pedagogen" i en skogsliknande utomhusmiljö på en förskola2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie behandlas synliggörandet av den pedagogiska utomhusmiljö som ReggioEmiliafilosofins pedagogiska grundsyn tillskriver ett stort värde och benämner den "Den tredje pedagogen". Syftet med denna studie är att se hur barn rör sig i en skogsliknande utomhusmiljö på en förskola under sin fria lek. Att se hur barn rör sig i en välplanerad utomhusmiljö har också tillskrivits betydelse. Barnens meningsskapande och synliggörande av "Den tredje pedagogen", spelar stor roll här. Under mitt teoretiska perspektiv kopplar jag det sociokulturella perspektivet med "Grundad teori" och styrdokument för förskolan. Utgångspunkten ligger i Reggio Emilias förhållningssätt mot barn. I observationer används tekniska hjälpmedel och den metoden som används har sina grunder i "Grundad teori". Resultatet är sammanlänkat med analyserna av elva beskrivna observationer som delvis är tolkad utifrån mina tankar, belysningar, inspirationer och observationer. Resultaten visar att "Den tredje pedagogen" (utomhusmiljön) synliggör pedagogerna för barnen och barn synliggör "Den tredje pedagogen" för barn, men barn lyckas dock inte alltid synliggöra "Den tredje pedagogen" till pedagogerna på förskolan.

  • Larsson, Helene
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Anna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    En enkätstudie om köttkonsumenters val av kött: med hänsyn tagen till miljöaspekter2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: I Sverige äter vi i dagsläget cirka 85 kg kött per person och år, vilket innebär en ökning med 34 % sedan 1980. Köttkonsumenter kan påverka miljön genom att minska sin köttkonsumtion eller göra ett annat val av kött. Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som kan påverka köttkonsumenters val av och uppfattning om kött med hänsyn tagen till miljöaspekter. Material och metod: Kvantitativ metod med kvalitativa inslag har använts i form av en webbaserad enkätundersökning som vände sig till köttkonsumenter. Rekryteringen av respondenter skedde via facebook.com på sidorna Svenskt Kött, Våga vägra utländskt kött samt Vi som älskar kött. Enkätens datainsamling analyserades sedan i Google Spreadsheets. Resultat: Respondenterna åt sällan samma slags kött dagligen. Kött från gris, fågel och nötkreatur var vanligast att konsumera. Faktorer som påverkade respondenternas val av kött var i följande ordning ursprung, etik och miljö. Ursprunget var viktigt för respondenterna på grund av djurens levnadsförhållanden. Majoriteten av respondenterna ansåg sig ha kunskap om hur deras val av kött påverkar miljön. Fler respondenter var positiva till att göra ett annat val av kött än de som var positiva till att minska sin köttkonsumtion. Slutsatser: Respondenterna verkar besitta kunskap om miljöpåverkan som orsakas av köttkonsumtion. Köttets ursprung var det som respondenterna prioriterar högst och konsumtion av svenskt kött var knutet till etiska värderingar. Miljöaspekter var också viktigt för respondenterna. Miljö representerade främst öppna landskap och biologisk mångfald. Större andel av respondenterna är öppna för att göra ett annat val av kött än den andel som kan tänka sig att minska sin köttkonsumtion. Urvalet var selekterat och är inte representativt för den genomsnittliga köttkonsumenten.

  • Borgfeldt, Eva
    ”Det kan vara svårt att förklara på rader”: perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 32017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Drawing and coloring have been part of young students text making as  longas the writing system has been used, but with the increased use of digital tools and an enlarged focus on accountability of today there is a reinforced educational interest to understand what constitutes multimodal student texts in the context of classroom practice. This thesis project overall aim is to highlight and discuss the opportunities and difficulties in the assessment of language and knowledge-developing multimodal text work in a multilingual educational context.Conceptually the study is grounded in sociocultural theories, in sociosemiotic theory and in multiliteracies research. The methods used consist of qualitative multimodal text analysis and semi-structured interviews with students and their teacher.The three empirical studies were carried out, each having a different perspective. The first study looks at the text production of students in an integrated work of drawing, coloring and writing. The second study focuses how students reason when they choose to draw, write or both draw and write when they report to their teacher what they have learned. The third study discusses what the teacher highlights when assessing her students’ multimodal text productions. Overall, the results show that the semiotic resources, images and color, dominate students’ text productions and that the teacher attaches great importance to the illustrations, but that she, despite the best intentions, has trouble using multimodal criteria when assessing the students’ different ways of expressions and semiotic resources into a whole. It seems to be problematic for the teacher to allow students to freely interpret and independently design the task while she at the same time intends to make an overall assessment of how the content is presented. The results also indicate that it is difficult  for  the  students  to  verbalize  their  thoughts on the assessment and in practice; the teacher more often is focused on assessing abilities relating to how thoroughly the students carry out the process of documenting rather than encouraging the students to develop and express their knowledge. Finally, the thesis concludes with discussing the content of an ongoing need for research, especially regarding the consequences it may have for younger students, whatever language background they have.

  • Lindskog, Catarina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Lundqvist Lundberg, Charlotte
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Vad kännetecknar en språkutvecklande lärmiljö?: Hur verksamma lärare och specialpedagoger ser på pedagogiska lärandemiljöer som utvecklar och främjar barns och elevers språkliga utveckling.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien tydliggör hur viktigt det är att lärare arbetar med att skapa lärandemiljöer som utvecklar och främjar språkutvecklingen för elever i språklig sårbarhet. Språklig sårbarhet definieras av Bruce, Ivarsson, Svensson och Sventelius (2016) som när elevers förutsättningar i relation till skolans pedagogiska verksamhet kommer i obalans. Vidare visar studien att det är av yttersta vikt att personal med specialpedagogisk kompetens stöttar lärare och elever.

    Syftet var att bidra med kunskap om hur några lärare, specialpedagoger och speciallärare uppfattar att de skapar lärandemiljöer som utvecklar och främjar språket för elever i språklig sårbarhet.

    • Vad anser lärarna, specialpedagogerna och      speciallärarna att de gör för att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer      som gynnar elevernas språkutveckling?
    • Vilka språkutvecklande aktiviteter i      lärmiljöerna kan iakttas av en utomstående observatör?
    • Får lärarna någon stöttning av      specialpedagog/speciallärare i sitt arbete med elever i språklig      sårbarhet? Om ja, på vilket sätt?

    Studien har utgått från ett relationellt- och ett sociokulturellt perspektiv. Till studien användes en kvalitativ metod. Som datainsamlingsmaterial användes intervjuer till lärare och specialpedagoger samt observationer av lärmiljön.

    Undanröja hinder, arbeta förebyggande och ha ett relationellt förhållningssätt visar sig i lärarnas svar vara viktigt i verksamheten. Ett relationellt förhållningssätt främjar kunskapsutvecklingen, det är inte individen som bär problemet utan det är miljön som ska anpassas. För att kunna ge elever i språklig sårbarhet goda förutsättningar i sin kunskapsutveckling måste alla som möter dessa elever ha kunskap och förståelse. Genom tydliga mål och vägledning läggs en bra grund för elevernas lärande. Genom formativ bedömning synliggörs elevernas utveckling. Det är viktigt att personal med specialkompetens finns i verksamheten.

    Man kan i denna studie se att verksamma pedagoger har förståelse för vikten av att arbeta språkstimulerande. Ute i verksamheten syns det att pedagogerna till stor del anpassar lärmiljön utifrån elevernas behov. De flesta lärare anser att de får den stöttning och vägledning som de behöver.

  • Nilsson, Alice
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Andersson, Erica
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Förändras hållbarhetsarbete när en ny reglering för hållbarhetsredovisning införs?2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En ny reglering har införts som innebär att företag måste redovisa om olika hållbarhetsområden i antingen årsredovisningen eller i en separat rapport från och med räkenskapsåret 2017. De områden som ska inkluderas i rapporten är, korruption, mänskliga rättigheter, sociala förhållande, miljö och personal.

    Syftet med studien är att undersöka om den nya regleringen av hållbarhetsredovisning medför förändring av hållbarhetsarbetet, samt att förklara vilka faktorer som påverkar hur företagen reagerar. Sambandet illustreras i en modell och utifrån modellen formuleras hypoteser för varje faktor. Faktorerna är bransch, storlek, lönsamhet, ägarkoncentration, anställda och extern granskning.

    För att testa hypoteserna har en webbaserad enkät skickats ut till 265 svenska börsnoterade företag. Enkäten besvarades av 31 respondenter och svaren presenteras i en beskrivande analys samt en korrelationsanalys. 

    Resultatet indikerar på att företagens arbete med samtliga hållbarhetsområden har blivit intensivare det senaste året, vilket tyder på en förändring i hållbarhetsarbetet. Förändringen antas till viss del bero på den nya regleringen eftersom reglering anses vara ett viktigt motiv för att arbeta med hållbarhet enligt cirka hälften av respondenterna. Slutsatsen är att det finns indikationer att hållbarhetsarbetet har förändrats inom vissa hållbarhetsområden. Däremot kan det inte säkerställas att förändringen beror på den nya regleringen. 

  • Hallgren, Felix
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Svensson, Eric
    Högskolan Kristianstad.
    Kundlojalitet – En skadeskjuten bankforms räddning: En kvantitativ studie kring olika faktorers påverkan på traditionella bankkunders kundlojalitet.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • Svahn, Ola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Plattformen för molekylär analys.
    Björklund, Erland
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Plattformen för molekylär analys.
    Läkemedelsutsläpp från Skånska avloppsreningsverk 2017: ett uvecklings- och samarbetsprojekt på Högskolan Kristianstad i samarbete med Region Skåne och 6 skånska reningsverksaktörer2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I projektet LUSKA (Läkemedelsutsläpp från Skånska Avloppsreningsverk) deltog 6 olika reningsverksorganisationer,    geografiskt fördelade över hela Skåne; Höganäs, Klippan, Höör/Hörby, Svedala, Kristianstad och Simrishamn. Provtagning utfördes i april 2017 på fyra platser vid varje reningsverk. Tre av dessa platser valdes enligt förslag från Länsstyrelsen Skånes tillsynsvägledning; uppströms, nedströms och utgående vatten från reningsverket. Dessutom ingick en fjärde provpunkt bestående av inkommande vatten till reningsverken. I studien analyserades total 21 av 22 läkemedel enligt Läkemedelsverkets föreslagna lista på ämnen från 2015. Analysresultaten från de 8 avloppsreningsverken, samt tillhörande recipient i form av åar och sjöar visar tydligt att stora mängder läkemedel hamnar i våra omgivande skånska vatten varje år. Detta sker som en konsekvens av att reningsverken inte förmår rena läkemedelsutsläpp med befintlig teknik baserad på aktivt slam. Studien visade att de 8 reningsverken släpper ut minst 71 kg läkemedel varje år till skånska vatten enbart av dessa 21 ämnen. Den stora bulken av de uppmätta ämnena utgjordes av blodtryckssänkaren metoprolol och smärtstillaren diklofenak. Men även ämnen som karbamazepin, losartan, naproxen och oxazepam förekom i betydande koncentrationer i avloppsvattnet. Dessa ämnen innefattar flera läkemedelstyper och representerar tre generella och relativt vanliga sjukdomstillstånd som högt blodtryck, inflammation och smärta, samt depression och ångest. Baserat på resultaten i LUSKA-projektet kan man uppskatta att när ett reningsverk behandlar en miljon kubikmeter (1 000 000 m3) avloppsvatten passerar det samtidigt ut ca 4 kg av de 21 läkemedel som Läkemedelsverket tagit upp på sin övervakningslista. Enligt en grov beräkning, innefattande en majoritet av de skånska reningsverken, skulle detta innebära att nästan 600 kg kilo läkemedel läcker ut varje år från skånska reningsverk av Läkemedelsverkets föreslagna ämnen. Samtidigt måste man beakta att dessa 21 ämnen endast utgör en liten del av flera hundra läkemedelssubstanser som används för behandling av sjukdomar. Med stor sannolikhet läcker ett till flera ton läkemedel ut årligen i skånsk recipient. Mätningar i åar och sjöar visar att även om koncentrationerna sjunker nedströms verken som  en konsekvens av företrädesvis utspädning så finns det lokaler där koncentrationerna är an-märkningsvärt höga utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

  • Svahn, Ola
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Plattformen för molekylär analys.
    Björklund, Erland
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Naturvetenskap. Högskolan Kristianstad, Plattformen för molekylär analys.
    Interkalibrerad läkemedelsanalys 2017: ett samarbetsprojekt för ökad analyskvalité2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Läkemedelsverket gav i september 2015 ut en rapport med titeln ”Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)”. Rapporten indikerar bland annat stora kvalitetsbrister i tidigare utförda analyser av läkemedel i miljön under åren 2002-2013, men betonar också vikten av att samordna framtida nationella läkemedelsanalyser för att bättre använda våra offentliga resurser. I rapporten skriver man följande: ”Allra högst prioriterad ansåg arbetsgruppen att indikatorn ”mäta halter av läkemedelssubstanser i miljö” vara. Detta beroende på att det utöver att det är av stor vikt att följa utvecklingen av läkemedelsrester i miljön över tid för att utvärdera effekten av genomförda insatser, så ansåg arbetsgruppen att det finns stora möjligheter att optimera användningen av de offentliga resurserna genom en bättre samordning av mätningar i miljön. Många mätningar har gjorts historiskt av olika offentliga aktörer utan någon samordning.” Mot bakgrund av detta, och som svar på ett nationellt behov, åtog sig Högskolan Kristianstad (HKR) genom Ola Svahn och Erland Björklund, båda verksamma vid MoLab, Krinova Incubator and Science Park i Kristianstad, att leda denna interkalibreringsstudie för läkemedelsanalys i miljö-vattenprover av olika typ. Arbetet har skett på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten som finansierat arbetet via bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget och i samarbete med fyra andra analyslaboratorier vid Umeå Universitet (UU), Sveriges Lantbruksuniversitet Uppsala (SLU), Svenska miljöinstitutet Stockholm (IVL) samt Aarhus Universitet Danmark (AU). Total deltog därmed 5 laboratorier, alla med tidigare erfarenhet av läkemedelsanalys i miljöprover.

  • Jönsson, Julia
    et al.
    Lund University.
    Maltestam, Malin
    Lund University.
    Bengtsson-Tops, Anita
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Garmy, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO).
    School nurses’ experiences working with students with mental health problems: A qualitative study2017Ingår i: The Journal of School Nursing, ISSN 1546-8364Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • Thuresson, Frida
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Nilsson, Dennis
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Kulturreliktväxternas livskraft: en jämförelse mellan växtinventeringar av ödeträdgårdar i Skåne och Blekinge2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Växter som kan nyttjas till vår fördel har utvecklats under en lång tid. Från bondestenåldern när kontrollen över skörden växer fram till att mer avancerade trädgårdar med kulturreliktväxter blomstrar upp i 1800-talets bondesamhälle. Syftet med arbetet är att jämföra kulturreliktväxter på torp och gårdslämningar i Hässleholms kommun. Även data från tidigare studier användes för att undersöka skillnaden mellan gårdar och torp samt undersöka om övergivnadsåret påverkar antalet kulturväxter som finns kvar. Övergivna gårdar hyste fler kulturväxter än övergivna torp och gårdarna hade fler träd och buskar än torpen. Torparen ville troligtvis ha växter med snabb avkastning och hade varken råd eller tid med prydnadsbuskar eller att plantera fruktträd som behöver flera år på sig att ge frukt. Övergivnadsåret påverkar inte artantalet och kanske att markanvändningen av platsen spelar en större roll än övergivnadsåret. Vi tycker att det gröna kulturarvet behövs lyftas fram tydligare då bevarandet av kulturväxter och deras historia är viktig. 

  • Simon, Gail
    et al.
    England.
    Kebbe, Lisen
    Kebbe & Sandström, Sweden.
    Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Vedeler, Anne Hedvig
    Norge.
    Creating dialogical pop-up installations in public spaces2017Ingår i: Murmurations: Journal of Transformative Systemic Practice,, ISSN 2516-0052, Vol. 1, nr 1, 1-17 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel, reflekterar vi över tankar från vår forskning inifrån spontana dialogiska förlopp, studerade genom dialogiska pop-up installationer där vi själva deltar. Vi erbjuder ett kollage av anekdoter från våra yrkesverksamheter, från våra personliga liv och från de dialogiska installationerna. Dessa episoder ger nya infallsvinklar och kastar nytt ljus på teman och värderingar i vår  dagliga praktik. Genom vårt arbete på gatorna ser vi: i) att det kräver mod att göra något för och med människor; ii) att vi alltid är involverade i att skapa dialogiska rum; iii) hur vi byter ut planering mot förberedelse; iv) att dialoger alltid påverkas av och i sin tur påverkar kontexten; v) att skrivande i collageform och mixed media, gör det möjligt att experimentera med nya former och dela lite av mo(ve)ments från installationerna.

  • Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Barns hälsa: barn i barnahus och BBIC-utredningar2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I studien Barn i Barnahus har ingått flera delstudier. I denna rapport redovisas två av dessa delstudier. De behandlar hur barns psykiska och fysiska hälsa utreds när barn misstänks vara utsatta för misshandel eller sexuella övergrepp. I den ena studien genomförd av Therése Saksø har barns sjukvårdssökande undersökts genom journalstudier (n=128). Studien visar att barn i Barnahus oftare har sökt sjukhusvård och BUP än andra barn. Av de barn som läkarundersöktes i samband med besöket på Barnahus (5,5 %), har ingen följts upp av sjukvården under de efterföljande sex månaderna. Studien har kommit fram till att läkare har bristfällig utbildning om misshandel och övergrepp av barn. Utbildningsinsatser behövs liksom regionala och nationella strukturer för att höja den medicinska kompetensen.Ann-Margreth E. Olsson har intervjuat 32 socialsekreterare samt analyserat 108 sociala utredningar. Samrådsmöten på Barnahuset innebär handledning och konsultation för deltagande socialsekreterare. Läkares inrådan blir styrande. Den kunskap som finns inom hälso- och sjukvården om barn som utreds av socialtjänsten, tas i allt större utsträckning med i de sociala utredningarna. Att barnet förhörts på Barnahus omnämns i utredningarna men inte alltid och mycket sällan något mer. Samtal med barnet har hållit i 75 % av de sociala utredningarna oftast av utredande socialsekreterare. Det kan också ha hållits av behandlare inom nyinsatt familjebehandling. Barnets inställning till vad som kommits fram i utredningen har noterats i 52 % av utredningarna.  Vidare forskning behövs som följer utvecklingen av socialtjänstens utredningar avseende barnets fysiska och psykiska hälsa också satt i relation till barnets sociala situation samt avseende barnets delaktighet när utredningsarbetet kombineras med behandlingsinsatser.

  • Olsson, Ann-Margreth E.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Barn i Barnahus: en främmande fågel i Socialtjänstens Service- och Familjesystem2017Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Barnahus en främmande fågel från länder med socialt risk- och skyddssystem. I dessa länder, som USA, kan det bli så att när utsatta barns behov upptäcks, behövs ingripande insatser och skydd av barnet. I Sverige används ett service- och familjeinriktat system där inriktningen är  strukturella och allmänna insatser för alla barnfamiljer samt tidiga och förebyggande insatser till barnfamiljer vid behov. Socialtjänstens huvudinriktning är samarbete, erbjudande i insatser och frivilligt förändringsarbete. Både vuxna och barn berättar om Barnahus med fokus på att genomföra förhör med barn. Genom detta blir Barnahus till en parentes som passerar revyn före socialtjänstens egentliga utredning då samarbete med barn och barnets familj intensifieras. Socialsekreterarna ser Barnahus främst som en plats för samråd, samordning och konsultation. Socialsekreterarnas huvudsakliga orientering är att avvärja att Barnahus ska leda till att vidare samarbete med föräldrarna omöjliggörs eller dramatiskt försämras. Omfattningen av polisanmälningar ifrågasätts med hänvisning till att socialtjänsten erbjuder andra alternativa metoder att inleda utredning och stöd. Barnahus ifrågasätts också för den dramatik det kan innebära för barn. Blir det till barnets bästa; hämtning, förhör, lång väntan på att den misstänkte förhörs och ännu längre tills att ärendet går vidare, om det över huvud taget går till åtal? Socialsekreterarna vill helst inte delta vid hämtningar av barn. De ser sin huvuduppgift på Barnahuset i medhörningsrummet, att bedöma barnets omedelbara behov av skydd genom att se och lyssna på barnet i polisförhör. I studien rekommenderas att rutin införs om att barnet också erbjuds eget samtal med sin socialsekreterare. Barnet har rätt att bli involverat i frågor som rör barnet. Här handlar det om att barnet behöver bli konsulterat i bedömningen av barnets behov, informeras om och överenskomma med sin socialsekreterare om fortsättningen; vad händer direkt efter Barnahus-besöket och tills att de träffas igen tillsammans med barnets föräldrar?  För att möjliggöra detta måste också socialtjänsten organisera socialsekreterarnas arbete så att barnets socialsekreterare är med barnet i Barnahus och också fortsättningsvis finns för barnet.

  • Lenninger, Sara M.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP). Lunds Universitet.
    The story and the experience: from a child’s perspective2016Ingår i: Researching children’s perspectives when norms and values are in conflict / [ed] Bodil Rasmusson & Kerstin Svensson, Socialhögskolan, Lunds Universitet , 2016, 25-29 s.Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • Janlöv, Ann-Christin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna. Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan.
    Johansson, Linda
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Clausson, Eva
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Sjuksköterskeutbildningarna.
    Mental ill-health among adult patients at healthcare centres in Sweden: district nurses experiences2017Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Mental ill-health among the general population is increasing in Sweden. Primary Health Care (PHC) and Healthcare Centres (HCC), where district nurses (DNs) work, bear the basic responsibility for treatment of mental ill-health, while severe mental ill-health fall under the responsibility of psychiatric specialist care. The increased prevalence of mental ill-health in the community means that DNs increasingly encounter people with mental health problems - not least as a comorbidity. How well DNs are equipped to deal with mental ill-health is currently unclear.

    AIM: The purpose of this study was to explore district nurses' experience of encountering and dealing with mental ill-health among adult patients at healthcare centres.

    DESIGN: A qualitative explorative approach was used to capture the experiences of the phenomena under study.

    METHODS: Individual interviews were conducted with 10 DNs working at six HCCs. The interviews were transcribed and analysed by qualitative content analysis.

    RESULTS: The result emerged as several subcategories captured by three categories: (i) having competence - a prerequisite for feeling confident; (ii) nursing mental ill-health requires time and commitment; and (iii) working in an organisation without preparedness, encompassed by the synthesising theme; nursing mental ill-health requires specific competence and organisational support.

    CONCLUSION: Working as a DN requires formal and informal competence when encountering patients with complex health needs. The findings revealed that the DNs could feel insecure regarding how to deal with patients with mental ill-health due to lack of knowledge. Assessment of patients with mental ill-health is time- and energy-consuming and calls for improved teamwork at HCCs as well as effective collaboration with psychiatric specialist care and other care givers. The DNs responsibility to fulfil their work considering the increasing number of mental ill-health among people that seeks help at HCCs needs to be acknowledged and met by the PHC organisation.

  • Siotis Ekberg, Camilla
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Children's and Young People's Health in Social Context (CYPHiSCO). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Psykologi.
    Do preschool children not forget over time?2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Th result of recognition tests on 4- and 6-year-olds resulted in a forgetting curve for 6-year olds over 48 h, but not for 4-year-olds, who kept the same level of correct recognition.

    A tentative exmplanation is that the older children were more mentally active during the longer retention intervals, causing more false trails than the youger children. The older children, may be more active over time in processing  the material to a much greater degree, for instance in categorizing the animals. Thereby, the 6-year-olds may loose some of the specificity of the perceptual traces over time, making presented and distraction animals less distinct from one another. Thememories of the  4-year olds are then thought to remain more stabe, as they do not get re-processed in the same manner.

  • Jannisa, Gudmund
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap.
    The not so noble art of boundary-negotiating2017Ingår i: Merdeka Östtimorinformation, nr 73Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • Daun, Karin
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Olsson, Lisa
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Ekonomi och arbetsliv.
    Generation Ys investeringsbeteende: En kvantitativ studie om demografiska faktorers påverkan på långsiktig finansiell planering2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Generation Y är den kohort som riskerar att bli drabbad om de statliga pensionsmedlen visar sig inte räcka till. Gynnsamt nog har generationen tiden till sin fördel då de har cirka 30 år kvar till pensionen. Genom att bättre förstå vad som påverkar en individs investeringsbeteende blir det lättare att kunna motivera till ökad grad av sparande och investeringar. Detta kan förhindra en ökande mängd fattigpensionärer.

    Tidigare forskning har länge studerat olika aspekter på investeringsbeteende. Denna uppsats syftar till att förklara olika demografiska faktorers påverkan på Generation Ys långsiktiga investeringsbeteende i jämförelse med sina föregångare Generation X. För att uppfylla syftet utgår studien ifrån en positivistisk kunskapssyn med en deduktiv ansats samt en kvantitativ metod som grundas på en urvalsundersökning genom frågeformulär. Resultaten visar att de enda demografiska faktorerna som påverkar Generation Ys långsiktiga finansiella planering är ålder och etnicitet. Ytterligare variabler som kunnat påvisas påverka generationens investeringsbeteende är framförallt finansiell kunskap, men även karaktärsdraget overconfidence.

    En viktig slutsats är att demografiska faktorer inte påverkar Generation Y i samma utsträckning som hos tidigare Generationer. Istället visar sig finansiell kunskap vara den enskilt starkast påverkande faktorn till långsiktig finansiell planering hos Generationen. 

  • Jokikokko, Toni
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Mårtensson, Joel
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Revisorns Oberoende: En förklarande studie om gränsen för oberoende ur revisorns perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Revisorns oberoende är en komplex fråga. Där problematiken är att revisorn själv ska bedöma huruvida denne riskerar sitt oberoende eller inte. Då det inte finns något hjälpmedel som täcker alla möjliga jävshot mot oberoendet får revisorn i många fall själv göra denna komplexa bedömning när det kommer till situationer som inte finns tydligt angivna i analysmodellen eller lagen (1999:1079). ”Gråzoner” har vi valt att kalla dessa otydliga situationer.

    Syftet med studien är att utifrån revisorns perspektiv, förklara gränsen för oberoende. För att undersöka gränsen för revisorns oberoende har studien använt sig utav en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats där tidigare forskning och teorier lagt grunden för studiens hypoteser. För att testa hypoteserna empiriskt har det gjorts en surveyundersökning i form utav en webbenkät som skickades ut till alla registrerade revisorer på FAR:s hemsida vilket resulterade i 196 svar.

    På den insamlade empirin gjordes en faktoranalys där revisorns oberoende delades in i 4 komponenter: Ytlig social interaktion, klientbekostad händelse, små gåvor och föreningstillhörighet. För att undersöka sambanden mellan komponenterna och de variabler hypoteserna bygger på (kön, erfarenhet, byråstorlek och geografi) gjordes en regressionsanalys och en hypotesprövning. Där hypotesprövningen visar att gränsen för oberoendet varierar för våra test variabler beroende på vilken typ av situation det handlar om. Resultatet visar att gränsen för oberoendet möjligtvis kan dras någonstans mellan att få en händelse bekostad av sin klient och att delta i ytliga sociala interaktioner eller att få små gåvor skänkta av sin klient.

  • Jonsson, Amanda
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Norén, Alicia
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Nyckeln till ökad arbetsmotivation: En kvantitativ surveyundersökning om bankpersonalens förväntningar av bonusen2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Belöningssystem är något som många organisationer använder sig av för att bland annat skapa arbetsmotivation. Inom banksektorn används mestadels den monetära belöningen allmän bonus. Den allmänna bonusen är en kollektiv belöning som nästan alla i hela banken kan ta del av. I och med detta blir det intressant att studera om denna belöningen skapar arbetsmotivation för de anställda. Förväntningsteorin är en teori som beskriver hur individer skapar motivation. Den fokuserar på motivation i allmänhet, men har även använts som grund av forskare för att analysera arbetsmotivationen.

    Studiens syfte är att förklara bankpersonalens arbetsmotivation i relation till personalens egna förväntningar och deras upplevelse om värdet av den allmänna bonusen. Detta studeras genom en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv forskningsansats, vilket grundas i att forskningen är hypotesprövande. Empiriska data mäts utifrån en kvantitativ metod i form av webbenkäter. Undersökningens resultat indikerar att den anställdes individuella upplevda värde av den allmänna bonusen samt personens upplevda nåbarhet av bonusen har en positiv inverkan på dennes arbetsmotivation. Med värde menas hur värdefull individen upplever att bonusen är.

    En begränsning som har gjorts i arbetet är att den endast studerar respondenter inom en svensk bankkoncern som använder sig av den allmänna bonusen. Detta för att vi förutsätter att bankerna kan ha olika krav, storlekar och regler avseende sådana belöningar. Forskning kring hur vidare banksektorns användande av ett allmänt bonussystem bidrar till ökad arbetsmotivation är nästintill ostuderat. Därför anses denna uppsats ha ett värde för att belysa motivationseffekten av att använda sig av sådana belöningssystem. 

  • Björk, Alexander
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Liebendörfer, Mauri
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    ”Jaha, då har jag blivit vegetarian”: Tonåringars ändrade kostval ur ett föräldraperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning I Sverige har matkulturen länge vilat på en tradition som kretsat kring kött då det ansetts som den viktigaste delen av en måltid. Samtidigt har populationen av unga som väljer bort kött ökat de senaste åren. Men när valet görs när en ung människa fortfarande bor hemma påverkas inte bara denne själv utan hela familjen, och i synnerhet föräldrarna. Syfte Att undersöka hur en tonårings vegetariska kostval påverkade familjens måltidsprocess och hur föräldrarna upplevde de eventuella förändringar som uppstod. Bakgrund Den forskningsbakgrund som använts för studien var matkultur och kommunikation, livsmedel sam nutrition och hälsa - varför äter vi som vi gör, vad innebär måltidsprocessen och hur påverkar valen vårt välbefinnande? Material och metod Semistrukturerade grupp- och telefonintervjuer med föräldrar och tonåringar med kvalitativ innehållsanalys efter Graneheim och Lundman. Resultat Föräldrarna uttryckte samma initiala oro för deras barns näringsintag och deras egen okunskap kring att laga vegetarisk mat. De tog samtidigt ansvar och såg till att hjälpa barnen lösa det genom att själva ta reda på mer. Även om familjerna tidigare haft liknande måltidsmönster var det skillnad på hur omfattande omställningen blev. De upplevde att tonåringarna engagerat sig mer och blivit bättre på att laga sin egen mat. Slutsats Med bakgrund i aktuell forskning visar denna studie på tendenser att en omfattande ändring av kostval kan påverka flera faktorer i en familjs måltidsprocess, men att mer forskning behövs på ämnet för att förstå detta närmare.

  • Normann, Per
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Olsson, Patrik
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Bestyrkande av hållbarhetsredovisning: För vem?2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hållbarhetsredovisning och bestyrkandet av en hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt men växande fenomen. Till följd av hållbarhetsredovisningens breda intressentflora bör bestyrkandet av en hållbarhetsredovisning rikta sig till flera olika intressentgrupper. Tidigare forskning har dock kritiserat revisorns bestyrkande av hållbarhetsredovisning för att rikta sig till klienten istället för till klientens intressenter.

     

    Syftet med studien är att utifrån ett revisorsperspektiv öka förståelsen för vem bestyrkande av hållbarhetsredovisning riktar sig till. Utifrån tidigare litteratur, har tre faktorer som påverkar vem revisorn bestyrkande riktar sig till identifierats. Dessa tre faktorer är klientens möjlighet till att ta kontroll över revisorns bestyrkande, revisorns oberoende samt intressentinkludering. För att besvara studiens syfte, byggs studiens inledande perspektiv upp av legitimitetsteorin, intressentteorin samt agentteorin.

     

    För att besvara studiens syfte används kvalitativa intervjuer som metod. Totalt har sex stycken revisorer som arbetar med bestyrkande av hållbarhetsredovisning intervjuats. Gemensamt för samtliga intervjupersoner är att de arbetar på en big four byrå. Däremot har intervjupersonerna varierande lång arbetserfarenhet, olika arbetstitlar samt arbetar på olika avdelningar inom byråerna.

        

    ​Studiens slutsatser påvisar att revisorn inte upplever att klienten har möjlighet att ta kontroll över bestyrkandet. Dock är revisorn mindre oberoende vid bestyrkande av hållbarhetsredovisning än vid finansiell revision. Studien påvisar även att revisorn prioriterar att uppfylla klientens väsentliga intressenters informationsbehov. Således påvisar den här studiens slutsatserna att revisorns bestyrkande av hållbarhetsredovisning riktar sig främst till klienten och klientens väsentliga intressenter med fokus på investerare viss mån kunder

  • Dahlqvist, Claes
    et al.
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Andersson, Helena
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Tejera, Pernilla
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    MIK på Grundlärarprogrammet: Skol- och högskolebibliotekarier i samverkan2017Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))